På mors dag är strömmingen på hugget
Under några intensiva vårveckor förvandlas Drumsö bro i Helsingfors till strömmingsfiskarens eldorado. När solen värmer och vinden ligger på från söder kan pensionären Veijo Huotari få napp på alla sina tio krokar samtidigt.
Det darrar till i toppen på Veijo Huotaris kastspö. Efter ett ögonblicks paus följer två kraftigare knyckar. Huotari gör ett mothugg och känner ett välbekant motstånd i andra ändan av linan. Ur djupet under Drumsö bro dyker tre glänsande och sprattlande strömmingar upp när Huotari vevar in sina krokar.
Två opportunistiska skrattmåsar dyker upp från ingenstans och fikar efter bytet, men de är för sent ute. Huotari har redan hunnit hala upp den silverglittrande fångsten på bron, som är smockfull av fiskare den här morgonen.
Veijo Huotari, pensionerad målare och långvarig medlem i Maalareiden kalakerho (Målarnas fiskeklubb), har fiskat strömming på Drumsö bro varje vår i över tio års tid.
Hans fångstredskap är en hemgjord strömmingshäckla, som består av tio krokar i rad med ett päronformat sänke i ändan. Strömmingshäcklan är kopplad till ett vanligt kastspö.
- En sillsort som förekommer i hela Östersjön. Biologiskt är sillen och strömmingen en och samma art, men den ändrar gradvis utseende ju längre in i Östersjön man kommer.
- Den viktigaste och mest talrika bytesfisken i de finländska havsområdena.
- Trålning är den vanligaste fångstmetoden. Den årliga fångstmängden ligger kring hundra miljoner kilo, av vilka hälften används som foder på bland annat fiskodlingar och pälsfarmer.
- Strömmingen är vanligen 14–18 centimeter lång och väger mellan 30 och 90 gram. Enstaka individer kan ändå bli betydligt större och till och med väga över ett kilo.
– Det krävs inget riktigt bete –strömmingen hugger direkt på kroken. Det kan verka ologiskt, men kroken glimmar i solljuset och påminner delvis om strömmingens vanliga föda, djurplankton, säger Huotari.
Ölburkar lurar strömmingen
För att locka strömmingsstimmen till krokarna behövs också glimrande blänken. Här får fiskarnas fantasi flöda fritt. Huotari har konstruerat sina blänken av reflexbrickor, medan Eino Suhonen som står en bit ifrån, har skurit ut blåsilvriga metall-ovaler ur gamla mellanölsburkar.
– Ett slags rekord i den vägen var en kille som fiskade med sin hustrus örhängen, säger Suhonens granne Hannu Väistö, som själv tycker att ölburkar ger bra resultat.
Högsäsongen för strömmingsfisket på Drumsö bro varar två till tre veckor då de stora strömmingsstimmen simmar in i den inre skärgården för att leka. En annan topp infaller på hösten då en del av strömmingspopulationen har sin lekperiod.
– Man brukar säga att vårströmmingen kommer till mors dag. Men fisket är nyckfullt. Du kan fylla en tio- litershink på 20 minuter om du får korn på ett stort stim. Men det kan också gå timmar utan ett enda napp. Då står du där sedan som sergeant Hietanen i Väinö Linnas Okänd soldat och säger: "Skulle jag nu inte ens kunna få en enda liten strömming?", säger Huotari.
Trångt på bron
Sunnanvind och solsken är idealiska förhållanden för strömmingsfiske, menar Huotari. Den här dagen har över 60 fiskare samlats på bron, trots att kvicksilvret visar på bara några plusgrader.
Det är en mångkulturell församling: estniska och ryska hörs nästan lika mycket som finska. Strömmingsfisket på bron är också i ropet bland japanska och kinesiska affärsmän.
Sirkka Malinen och Juhani Konttaniemi från Pello nordväst om Rovaniemi är på ett av sina årliga besök i Helsingfors. För dem är några fisketimmar på Drumsö bro ett måste varje vår.
– Man känner livet i sig när strömmingen nappar. Underbart. Vi har nästan aldrig åkt tomhänta här-ifrån, säger Malinen, som tillsammans med Konttaniemi redan fyllt halva sin hink med strömming.
Drumsö bro är den enda bron i Helsingfors där det officiellt är tillåtet att fiska. Under varma vårdagar kan det bli trängsel på den över 300 meter långa bron, och då gäller det att vara tidigt ute för att få en bra plats. Men Veijo Huotari har inget emot lite konkurrens.
– Det är lika mycket för gemenskapens som för fiskets skull jag återvänder hit. Det är i stort sett samma gäng man träffar varje gång. Jag skulle inte kunna räkna upp deras fullständiga namn, men vi känner varandra bra ändå. För mig är det också frågan om att hålla kroppen i form och sinnet alert, säger Huotari.
– Nog är det bättre att stå här än att sitta hemma mellan fyra väggar eller pimpla öl, säger Eino Suhonen.
Se upp med gammelströmming
Morgonen har varit hyfsad för Huo-tari, som också han fått ungefär halva sin medhavda hink full. Han planerar att röka strömmingen och bjuda sina grannar på böckling.
– Som matfisk är strömmingen mycket bättre än sitt rykte. Smörstekt eller rökt, båda fungerar bra.
Att äta strömming i stora mängder är ändå inte problemfritt. De största och ståtligaste exemplaren kan innehålla höga dioxinhalter och tributyltenn (TBT), som härstammar från fartygens bottenfärger.
– Strömmingsstimmen vid Drumsö har inte undersökts specifikt, men strömmingar som är längre än 17 centimeter ska man i allmänhet inte äta fler än en eller två gånger i månaden. Att äta mindre strömmingar oftare än så innebär däremot ingen hälsorisk, säger övervakningsveterinär Mirjami Mattila vid Helsingfors stad.