Almar från Hesperiaparken blir djembetrummor
Almsjukan angriper almar i hela Europa. Almarna i Hesperiaparken har inte almsjuka men almticka. De fällda almarna är ett strålande byggmaterial när trumbyggaren Ossi Raippalinna svarvar djembetrummor.
Almsjukan som dödar almar i hela Europa väntas till Finland.
– Vi är egentligen det enda landet som besparats den. Almsjukan finns redan i Uppsala och S:t Petersburg, säger trädspecialist Juha Raisio.
Träden som fällts i Hesperiaparken har ätits av almtickan inifrån. Utanpå syns inte att de mår dåligt. För trumbyggaren Ossi Raippalinna är almarna ett utmärkt byggmaterial. En djembetrumma byggd av alm har ett sound som ligger mycket nära ljudet från en trumma byggd i Afrika. Raippalina har lärt sig bygga de afrikanska trummorna i Senegal, Burkina Faso och Mali. Där har han sett att träden försvinner. De köps upp av bland annat kineserna som betalar bra.
De afrikanska trummorna görs av lenke (Afzelia afrikana) och dimb (Cordyla pimata), träslag som är mycket eftertraktade av trumbyggare. Lenke och dimb avverkas olagligt och exporteras. För trumbyggarna är det förödande. Med byggmaterialet hotar en mycket gammal tradition att utplånas. Traditionen omfattar allt från hur man bygger trumman genom att lyssna på den i alla byggskeden så att den är rätt stämd, till hur och när man spelar och vad man spelar. Den talande "meddelande" trumman, har bland annat använts för att föra budskap mellan byarna. Den har ersatts av mobiltelefonen men används ännu på vissa ställen. Trumman hörs på femton kilometers avstånd och budskapet förs från by till by.
– Tänk dig att jag skulle gå upp på taket och skicka ett textmeddelande till Esbo med trumma, säger Raippalinna. Meddelandet skulle med all sannolikhet drunkna i alla andra ljud, men i Afrika har det stora möjligheter att nå fram över en ödslig savann. Han tar fram sin egen talande trumma som han byggt av äppelträd och lakskinn och spelar en polyrytmisk ramsa. "Finland och Senegal är en och samma familj oavsett om vi vill det eller inte", översätter han.
– Rötterna till rap kommer från den talande trumman, man talar eller halvsjunger ovanpå trumrytmen. Det är en mycket gammal tradition som utgår från att talsjunga. Vi har till exempel grioterna som är en sorts storytellers och musiker. De var tidigare kungarnas talesmän och de kan berätta en släkthistoria via musiken, säger han.
Han är bekymrad över trädskövlingen som han sett under resorna i Västafrika där han lärt sig det lokala språket wolof, att spela och bygga trummor och levt med trumbyggare. Det är redan svårt att hitta bra trummor i Västafrika och de som säljs är gjorda av fel träslag och görs för turister.
– Jag vill plantera träd i Västafrika och några procent av det jag tjänar på att sälja trummor går till trädplantering. Nu söker jag en samarbetspartner för det här, säger Raippalinna.
Han bygger dunduns, djembes, bongos, congas och tamas på beställning. I verkstaden är en bit av en alm från Hesperiaparken fastspänd på svarven. På golvet står en annan bit som fortfarande har barken kvar. Almar från Helsingfors bär spår av kriget. Ossi Raippalinna har hittat granatsplitter i stammarna.
– Om någon har specialönskemål så bygger jag en trumma som passar behovet, säger han.
Han håller också kurser och på lördag startar en tvådagars kurs på Helsingin työväenopisto, " Bygg din egen trumma och spela på den".
Deltagarna får stommen till en trumma som de spänner getskinn över. Kursen avslutas med att de lär sig spela.