En älskad kejsare hyllas
Det rådde stor folkfest i Helsingfors söndagen den 29 april 1894 när kejsar Alexander II:s staty skulle avtäckas på Senatstorget. Representanter för städer och landskommuner i hela landet hade anlänt till huvudstaden för att delta i ett evenemang som utformades till en politisk manifestation för det finländska självstyret.
Hufvudstadsbladet gav stort utrymme för händelsen både på dagen för avtäckningen och följande dag för att beskriva festligheterna. Dessutom gav HBL ut ett extrablad direkt efter avtäckningen, med "en afbildning af monumentet samt de vid aftäckningen hållna talen".
Alexander II hade varit en uppskattad kejsare i Finland, och när han mördades i ett bombattentat i mars 1881 dröjde det inte länge innan en penninginsamling för ett monument över kejsaren var i full gång. Tre år senare hade man nått så långt att man kunde utlysa en tävling för hur statyn skulle utformas.
Av de inlämnade bidragen fick segraren Johannes Takanens förslag åtta röster av prisjuryn, mot sju för Walter Runeberg som därmed kom på andra plats. Juryn var ändå oenig, och man bestämde sig för att låta de två skulptörerna dela på uppdraget.
Takanens död året därpå innebar till slut att hela projektet övergick till Runeberg, som 1885 hade färdigställt också ett annat av stadens monumentalverk – statyn över sin berömde far J. L. Runeberg i Esplanadparken.
I söndagens tidning publicerade Hufvudstadsbladet en minnesskrift över den avbildade kejsaren, där han hyllades för sin reformpolitik som hade gynnat alla sektorer i det finländska samhället:
"Må man blott draga sig till minnes, hvilken utveckling landet hunnit genomgå inom den knappa tid som förflutit sedan den minnesvärda dag, då Finlands ständer efter mer än fem decenniers hvila åter uppstodo till lifskraftig värksamhet, då det finska folket, efterkommande sin högsinta härskares bud, tog själft sitt öde om hand."
Till saken hörde att Finland hade hamnat på kollisionskurs med den nye kejsaren Alexander III i en del viktiga frågor som gällde självstyret. Bland annat väckte kejsarens beslut 1890 att det finska postväsendet skulle underställas det ryska postväsendet, bestörtning i Finland. Men också på ett allmänt plan ökade den ryska kritiken mot Finlands autonoma ställning vid den här tiden.
Alexandersstatyn kom att bli en symbol för en tid när det finska självstyret respekterades av den ryske härskaren. När Finland utsattes för hårda förryskningsåtgärder under ofärdsåren, blev statyn en naturlig medelpunkt där folket i tyst protest lade ner blommor vid fundamentet i kampen mot förtrycket.
Läs resten av tidningen från 29.4.1894 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.