En gräslig lag eller en politisk triumf?
USA:s president Barack Obama skapade förra veckan rubriker med sitt uttalande om att det inte är farligare att röka gräs än att dricka alkohol. Men många håller med honom, bland dem både polischefer och högt uppsatta politiker i delstaterna Washington och Colorado, som är de första att legalisera marijuana för fritidsbruk. Nu väntas fler delstater följa deras exempel.
Den karakteristiska marijuanalukten hänger i luften. Likt rörelsen av en karavan förflyttar sig den pulserande folkmängden i Seattle i delstaten Washington mot stadens tre strandparker. I folkskaran finns allt från ungdomar iklädda T-tröjor med cannabisblad till pensionärer som i sina rollatorer transporterar plantor som de odlat i sin källare.
Alla är de på väg mot USA:s första lagliga cannabisfestival och inne på festivalområdet avlöser artisterna som hyllar legaliseringen av cannabis varandra.
Solen avspeglas i de många glaspiporna som är i konstant bruk och kön ringlar lång till snabbmatskiosken Hemp Burgers. Andra botaniserar bland haschkakor och barnförbjudet godis.
– Titta er omkring, folk är glada och ingen ställer till bråk. Här är mycket mer fredligt än på en festival med alkohol, säger Nicholas Capato som sitter och laddar sin pipa med en sats gräs.
Festivalen har ordnats i över tjugo år i hopp om legalisering och det är ett faktum att man möts av dimmiga leenden vart man än tittar. Larry Neilson, 58, och Ron Petrie, 69, har rökt gräs sedan de var unga och ser i sina färgglada kläder ut som reliker från 1960-talets Woodstock- festival. De stöder lagändringen även om det innebär att deras barnbarn lagligt kan köpa gräs.
– Attityderna har blivit mycket mer liberala sedan vi var unga på 1960- talet. Före Woodstock var det bara arbetarklassen och afroamerikaner som rökte på men i dag röker alla, säger Neilson.
Petrie, vars cannabisskjorta är en gåva från hans gudson, tycker att det är en myt att man blir lat och håglös av att röka marijuana.
– Ibland blir jag så inspirerad att jag dammsuger hela huset i ett huj!
Polisen visar tummen upp
Det här var i augusti. Då stod uniformsklädda poliser längs med trottoarerna utanför festivalområdet, men inte för att höja ett förmanande finger till festivalbesökarna utan för att dela ut chipspåsar med en hälsning från Seattles poliskår fastklistrad på påsen. “Vi önskar er en trevlig Hempfest. Njut av festivalen men kom ihåg att inte köra bil drogpåverkad”, står det.
Senare såldes chipspåsarna på Ebay för femtio dollar styck efter att de blivit en symbol för en ny inställning till drogen bland myndigheterna.
Det som nu pågår i USA är historiskt. Under årtionden har USA gjort sig känt för kriget mot droger, War on Drugs, men från och med 2014 har staterna Washington och Colorado tillsammans med Uruguay, som legaliserade marijuanahandel i december, världens mest liberala drogpolitik. Från och med i år kan 21 år fyllda amerikaner lagligt köpa marijuana för fritidsbruk i marijuanabutiker, av vilka det redan finns över hundra i Colorado.
Legaliseringen är resultatet av en kampanj som förts bland poliser, politiker och domare.
Varför försvarar instanser som tidigare motarbetat drogen en lagändring som strider mot många rättskaffens amerikaners uppfattning om droger?
Politikerna kapitulerar
En viktig orsak är att man hoppas komma åt den utbredda illegala droghandeln genom att ge delstaterna monopol på odling och försäljning genom licensierade distributörer. Legaliseringen kan också ses som att beslutsfattarna kapitulerat inför ett fenomen som de inte längre kan kontrollera med totalförbud. I stället försöker man kontrollera användningen genom beskattning och genom att informera om skadeverkningarna, liksom med alkohol och tobak.
– Vi är inte ute efter att nedmontera alla lagar kring marijuana, tvärtom vill vi reglera användningen genom mer effektiva lagar.
Det säger Pete Holms, som är den första marijuanavänliga statsåklagaren i Seattle. Med sitt kostymklädda propra väsen i den stora kontorsstolen i stadshuset i Seattle lyfter han upp en viktig aspekt av legaliseringen: majoriteten av väljarna som röstade för legalisering 2012 är själva inga droganvändare. De är vanliga medborgare som anser att kriget mot droger är förlorat och vill se polisresurserna och sina skattepengar användas på ett bättre sätt.
Holms citerar Albert Einstein: Att stifta lagar som inte följs undergräver förtroendet för regeringen mer än något annat.
– Vi slösar enorma mängder pengar på att arrestera, åtala och döma myndiga amerikaner som innehar små mängder av drogen för privat bruk. Och det enda som vi ironiskt nog har uppnått med det här är att göra oss, ”the land of the free”, till den nation som har flest fängslade medborgare. I USA finns 5 procent av världens befolkning men 25 procent av världens fängslade befolkning. Våra fängelser är fyllda till brädden, säger Holms.
USA:s president Barack Obama skapade förra veckan rubriker med sitt uttalande om att det inte är farligare att röka gräs än att dricka alkohol, men också Holms tycker att alkoholen gjort mer skada. Obama välkomnade lagändringen i Washington och Colorado med motiveringen att den nuvarande drogpolitiken slagit oproportionerligt hårt mot afro- och latinamerikaner, vilket Holms bestyrker.
– Arresteringarna har byggt på institutionell rasism. Sextio procent av åtalen för innehav av marijuana berör svarta trots att de bara utgör sju procent av delstatens befolkning.
Post, sprit och marijuana
I dag stöder 58 procent av amerikanerna en legalisering, visar färska rapporter från Pew research center. Men motståndarna i Seattle, där den kända kafékedjan Starbucks grundades, muttrar att gatubilden om några år snart präglas av fler marijuanabutiker än Starbuckskaféer. Och sådana finns i dagsläget i nästan varje gathörn.
Också den polisavdelning i Seattle som tog initiativ till chipskampanjen har fått utstå kritik bland sina kolleger. De flesta berömde initiativet och slogs om de överblivna chipspåsarna men andra ansåg att de stöder en kultur av droganvändning. Hjärnorna bakom kampanjen tillbakavisar kritiken när vi träffar dem på polisens huvudkontor i Seattle.
– I stället för att säga att vi stöder legalisering skulle jag säga att det här är vårt sätt att reagera på att vi har fått en ny lag. Majoriteten röstade för legalisering och nu är det vår uppgift att informera om vad som är och inte är tillåtet enligt den nya lagen. Det här ville vi göra på ett sätt som folk tar till sig, säger överkonstapel Sean Whitcomb som är talesman för poliskåren.
Samtidigt som drogen legaliseras skärps andra lagar som ska kontrollera användningen, betonar han. Att köra påverkad ger höga böter, att sälja drogen till minderåriga kan ge fängelsestraff och produktionen får endast ske på licensierade odlingar. Man får köpa högst 28 gram marijuana på en gång och det är fortsättningsvis förbjudet att röka på offentliga ställen.
– Legaliseringen symboliserar ett enormt skifte i vår kultur. Förutom ett postkontor, en bensinstation och en spritbutik kommer det 2014 att i så gott som alla städer också att finnas ett ställe där du lagligt kan köpa marijuana, säger Whitcomb.
”Vi gillar inte gräs”
Advokaten Alison Holcomb låser upp dörren till sitt kontor som ligger högt över Seattles gator. Det första som faller en i ögonen när man stiger in i rummet är affischerna med slagord för marijuana och den stora gröna termosen med cannabissymbolen som står på skrivbordet. Ur den dricker hon själv ändå kaffe och inte te av cannabisblad. Att allt fler amerikaner vill legalisera drogen beror på att man insett att de som förespråkar legalisering inte själva nödvändigtvis tycker om drogen, tror hon.
– Tvärtom vill vi kontrollera användningen, säger Holcomb, som tog initiativ till lagändringen.
– Jag tror att legaliseringen kan leda till att färre börjar röka gräs. Hittills har vi tigit ihjäl problemet men i och med legaliseringen ordnar vi hälsokampanjer som ska göra folk uppmärksamma på skadeverkningarna.
– På samma sätt har kampanjerna om tobaksrökning fått allt fler att sluta röka.
Det som sker i Washington och Colorado kan kallas ett krävande experiment, eftersom marijuana för fritidsbruk är lagligt bara på statlig nivå. På federal nivå är drogen fortfarande kriminaliserad, men Obamas regering har meddelat att de inte kommer att blanda sig i saken så länge delstaterna tillämpar strikta regler för försäljning och distribution.
Gräsanvändningen kommer inte att försvinna och Holcomb tror att det är lättare för minderåriga att komma över drogen så länge den säljs på svarta marknaden. I marijuanabutikerna som snart öppnar i Washington kontrollerar man alltid köparens ålder, påpekar hon.
Det intressanta blir att se vilka effekter världsmakten USA:s exempel har på drogpolitiken i resten av världen. Flera stater sneglar redan på Washingtons och Colorados exempel, bland dem Oregon och Alaska som diskuterar att rösta om legalisering redan i år. För en ungdom som åker fast för cannabisrökning innebär anmärkningen i polisregistret ofta en förstörd framtid. Därför överväger nu flera stater att luckra upp den ofta kontraproduktiva cannabislagstiftningen, bland dem Vermont, Maine och Washington DC.
I Kalifornien planeras en folkomröstning om legalisering 2016 och i både Europa, Asien och Sydamerika följer man intresserat med vad lagändringen för med sig. I Finland är det förbjudet att använda och odla cannabis. År 2010 legaliserades medicinsk cannabis men användning kräver strikta specialtillstånd och är inte särskilt vanligt.