Så testar du om någon har stroke
Varje år drabbas över 20 000 finländare av en störning i hjärnans blodcirkulation. Journalisten Annika Rentola har samlat femton berättelser om följderna i en ny bok. I faktarutan kan du läsa hur du testar om någon har stroke.
Trots att de allra flesta av oss någon gång har stött på ordet stroke är begreppet ändå luddigt för många. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, det vill säga blodpropp i hjärnan, eller hjärnblödning. Men det handlar även om vad som händer med en efteråt, då den förstörda vävnaden i hjärnan är ett faktum.
- Misstänker du att personen intill fått en stroke? Det finns tre enkla uppgifter att göra.
- Hänger ena mungipan? Be personen le stort.
- Be personen sträcka ut båda armarna och hålla dem där i tio sekunder.
- Be personen säga en vanlig mening som ”Det är vackert väder i dag”.
- Om någon av de tre uppdragen misslyckas ska du utan att tveka ringa efter ambulans. Varje minut är viktig.
I boken Kan du säga perkele? Femton berättelser om att leva med stroke har Hbl-journalisten Annika Rentola samlat femton personers upplevelser av hur livet blev efter stroken. Intervjuer med både yngre och äldre drabbade och anhöriga blandas med en rejäl dos fakta. Själv är hon övertygad om att vi inte vet tillräckligt om stroke.
– De allra flesta fall gäller äldre personer. Men även människor i arbetsför ålder drabbas allt oftare. Också unga och till och med småbarn kan få en stroke.
I boken skriver du bland annat att om man ska få en hjärninfarkt någonstans så är det i Finland, varför?
– Strokevården hos oss är långt hunnen. Speciellt i storstäderna är proceduren för både diagnos och vård utvecklad. Där kan man få vård snabbt.
Bekanta symtom efter att man drabbats av en stroke är bland annat afasi, det vill säga varierande svårighet att tala, förstå tal samt läsa och skriva. Kroppsförlamningar är också vanliga. Men Rentola vill även rikta blicken mot dolda funktionsnedsättningar som extrem trötthet, gestaltningssvårigheter och koncentrationsproblem.
– Dessa är speciellt viktiga att tala mer om. Många tänker inte på den biten, vilket kan leda till mindre tolerans för dem som drabbats.
Bokens titel ”Kan du säga perkele?” hänvisar till en fråga som en av de intervjuade ställde en annan ödeskamrat efter att hon börjat gå i talterapi.
– Strokepatienter kan förresten förskräcka omgivningen genom att plötsligt börja svära ohejdat, trots att svordomarna inte tidigare haft en framträdande roll i talet. Det här beror på att svordomar tillsammans med ramsor och upprepningar lagras djupt i den högra hjärnhalvan medan den vänstra styr de flesta av de andra språkliga funktionerna. När en del funktioner slås ut kan andra ta över.
– För mig innebär bokens titel även ett sorts hopp och fananamma som bottnar i vardagen och beslutet att klara av den även om man drabbats.
Vilken är den största aha-upplevelsen som arbetet men boken gett dig?
– Framför allt har jag slagits av hur fantastisk hjärnan är. Dess plasticitet och förmåga att skapa nya rutter för information som kan ta över vissa funktioner när de ursprungliga har slagits ut är häpnadsväckande.