Allt fler lever ensamma
Över en miljon finländare bor ensamma. Singelhushållen utgör 42 procent av alla hushåll i landet.
Under de senaste femtio åren har antalet singelhushåll mångdubblats. Trenden håller i sig och i dag består tre fjärdedelar av hushållen av en eller två personer.
– Enpersonshushållens andel har ökat explosionsartat och fortsätter att öka. Det har flera olika orsaker som kommer sig av att vårt samhälle har förändrats. Det är nästan så att hela ökningen i hushåll per år består av ensamhushåll, säger aktuarie Marja Hermiö på Statistikcentralen.
I dag lever vi längre och många fler äldre än förr bor hemma också efter att de blivit ensamma efter att deras partner dött.
Vi gifter oss statistiskt sett senare än förr vilket gör att allt fler unga bor ensamma. Några större skillnader mellan könen finns inte.
Uppgifterna om vem som bor var och i hur stora bostäder kommer från befolkningsregistercentralen. I dag är uppgifterna relativt pålitliga och baserar sig på att människor anmäler sin boningsort och adress enligt vad lagen stipulerar. Så gott som alla finländare finns i befolkningsregistret.
Det är magistraterna som för bok över var finländarna bor. Det är där man gör en flyttanmälan, förr på en blankett och numera elektroniskt.
– Det finns omkring 7 000 bostadslösa personer i landet, som naturligtvis inte omfattas av statistiken.
Mera plats per person
Antalet hushåll i landet har nästan fördubblats sedan 1970, från 1,4 miljoner 1970 till 2,6 miljoner 2014. Det gäller också den golvyta varje person har till sitt förfogande.
Enligt statistikcentralens uppgifter hade varje enskild person 18,9 kvadratmeter att förfoga över 1970. 2014 kunde man breda ut sig på i snitt 39,9 kvadratmeter.
Ju färre det bor i en bostad desto mera plats har man. Ensamboende har nästan 60 kvadratmeter bostadsyta för sig själv, i en bostad där det bor två personer i bostaden har var och en ungefär 45 kvadratmeter. I ett sexpersoners hushåll har invånarna drygt 21 kvadratmeter att förfoga över.
– Man räknar med att ett hushåll är trångbott om där bor flera i samma rum. Det betyder att man inte kan vara trångbodd om man bor ensam, för då har man ju ett rum. Det gör att statistiken inte blir helt pålitlig, för visst kan man vara trångbodd fastän man bor ensam, säger Marja Hermiö.
Bostäderna har blivit större i takt med att allt fler bor ensamma. För 45 år sedan var medelstorleken för en bostad 60 kvadratmeter medan den i dag är 80 kvadratmeter. Ungefär hälften av finländarna bor i egnahemshus eller parhus. Dessa fristående småhus är också de som mest ökat i storlek sedan 1970. Då hade ett småhus i medeltal 66 kvadratmeter golvyta medan motsvarande medeltal för 2014 är 110, 8 kvadratmeter.
Det finns skillnader på hur man bor om man bor på landsbygden eller i en tätort. I städerna bor i medeltal 2 personer per bostad medan motsvarande tal för landsbygden är 2,16 personer.
Åratal av statistik
Statistikcentralen samlar uppgifter och gör upp statistik för ungefär 200 statistikgrenar. Tabellen som klargör antal hushåll och invånare i dem börjar från 1960.
– På 1950-talet räknade man på ett annat sätt. Då talade man om matlag och i det begreppet räknades alla som åt i hushållet, både familjen, inneboende och andra.
– Förr gick disponenterna runt och knackade dörr och kollade vilka som bor på vilken adress. Numera anmäler man själv när man flyttar.
Enligt lagen ska flyttanmälan göras senast en vecka efter att man flyttat, så uppgifterna är ganska tillförlitliga.
– Den digitala informationen har gjort arbetet mycket lättare, konstaterar Hermiö.
I dag följs bostäder och annat kontinuerligt.
– Det kan finnas en viss förskjutning som beror på att man inte haft tillräckligt med basuppgifter eller att de varit ofullständiga, men ganska bra stämmer det.
Mera statistik finns på www.stat.fi.