Tvångsvård ska skydda ofödda barn
Ska drogmissbrukande gravida kvinnor tas in för tvångsvård? I Finland är regeringen oense. I Norge har man haft systemet i åratal, allt för att skydda fostret.
SKIEN Åsa är 24 år och gravid i den 22:a veckan. Sedan fyra månader tillbaka får hon vård på Skjermet Enhet, skyddsavdelning i ett behandlingshem för gravida drogmissbrukare i Skien, cirka 150 kilometer söder om Oslo.
- Norge ensamt med tvångsvård
- Lagen om tvångsvård av gravida missbrukare antogs i Norge 1996. Lagen finns uttryckligen till för att skydda fostret.
- Det är kommunerna som fattar beslut om tvångsvård om den gravida säger nej till frivillig vård. Själva tvångsvården sker på flera kliniker runtom i Norge.
- I Skien finns Skjermet Enhet, som är en avgränsad enhet av Borgestadklinikken. Enheten har plats för sju patienter åt gången. Nu finns där sex patienter och årligen vårdas 15–18 patienter.
- Vården inleds med giftavvänjning. Efter det jobbar man mycket med relationsbyggande, moderskap och drogavvänjning.
Norge har lag på att gravida som missbrukar droger kan tvångsvårdas om sannolikheten är stor för att barnet får skador på grund av moderns missbruk.
Åsa, som egentligen heter något annat, är en av dem som tagits in, men hon misstycker inte.
– Jag kom hit frivilligt. Men å andra sidan har man ju inget val så som reglerna är.
HBL träffar Åsa i avdelningens allrum, där hon sitter och stickar kläder till den lilla babyn i magen tillsammans med sjuksköterskan Kari Lunde. På bordet brinner ett ljus och stämningen är avslappnad. På tv:n går Norge mot ytterligare ett guld i Sotji.
Men så här lugnt har Åsa inte alltid haft det. Hennes tidigare liv var betydligt hårdare.
– Det var väldigt rörigt. Det var en massa räkningar och skulder och man visste aldrig var man skulle sova. Jag fick liksom ingenting gjort.
Åsa är inte helt typisk för dem som kommer till kliniken. Många kvinnor protesterar mot tvångsvården.
– De kommer ofta från tuffa miljöer och gömmer sig och vill många gånger inte hit, säger Ragnhild Lien Myrholt, enhetschef vid kliniken.
Å andra sidan ändrar de flesta inställning efter en tid.
– De tycker ofta att det är bra att någon tar sig an dem och de inser att också de vill bli bra mammor. Ingen vill göra sitt barn illa, inte heller de som är här.
Oenighet i Finland
Det här med att tvångsomhänderta gravida missbrukare är ett kontroversiellt ämne i hela Norden. Också i Finland är frågan uppe på högsta politiska nivå och oenighet råder inom regeringen.
För ett par veckor sedan sade inrikesminister Päivi Räsänen (KD) i Helsingin Sanomat att hon är besviken på att omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP) inte driver på en lag om tvångsvård under den här mandatperioden, trots att frågan är inskriven i regeringsprogrammet.
Räsänen lämnade in en lagmotion i ärendet redan under förra riksdagsperioden och hänvisade då bland annat till de positiva erfarenheterna från Norge, som är det enda nordiska landet med lag om tvångsvård.
Ragnhild Lien Myrholt säger att de flesta är nöjda med det norska systemet, som varit i kraft sedan 1996. Avdelningen startade 1998 och till dags dato har 190 kvinnor fått vård här. Här stannar de under hela graviditeten och en del tar sig ut ur drogträsket och kan leva ett normalt liv efteråt.
– Våra siffror visar att 52 procent av mammorna som varit här får behålla sina barn efter graviditeten, säger Lien Myrholt.
Hur många som faller utanför systemet vet ingen, men klart är att man inte lyckas fånga in tillnärmelsevis alla missbrukare. I Norge tvångsvårdas cirka 35–40 gravida varje år, varav de flesta är blandmissbrukare. Särskilt svårt är det att fånga upp alkoholmissbrukare.
– Alkoholen är det som ger de största skadorna på fostret, säger Ragnhild Lien Myrholt.
I Norge föds det över 200 barn med alkoholskador varje år, i Finland är siffran över 600.
Lien Myrholt betonar att huvudfokus i arbetet ligger på fostret.
– Lagparagrafen finns till för att skydda fostret, för att hindra att barnen blir födda med för stora skador.
Tunga missbrukare
Skyddsavdelningen är inget fängelse. Dörrarna är visserligen låsta och i början får patienterna gå ut enbart i sällskap med någon ur personalen. Med tiden släpper man på övervakningen.
– Efterhand får kvinnorna permission och får gå ut ensamma, säger Ragnhild Lien Myrholt.
Kvinnorna kommer hit främst via socialen och kommunernas drogenheter. Kvinnorna får först en möjlighet att acceptera frivillig vård, men tackar de nej tas de in med tvång.
Tyvärr dröjer det alltför länge innan kvinnorna tas in, säger Ragnhild Lien Myrholt. Ofta är de redan i den 22:a veckan innan vården kan påbörjas och det kan betyda att fostret redan tagit skada. Ofta handlar det också om allvarliga fall.
– De är ganska hårda missbrukare och de har missbrukat länge, en del ända sedan 12 års ålder. Deras barndom har präglats av droger, säger Lien Myrholt.
För Åsa har en möjlighet till ett nytt liv öppnat sig på Skyddet. Hon beskriver skillnaden till det tidigare livet som natt och dag.
– Mitt förhållande till min familj blev mycket bättre. Jag har en dotter från förr. Jag har fått henne tillbaka och hon har fått sin mamma tillbaka. Jag kan vara glad nu utan att stoppa i mig någonting.
Vad ska du göra efter att du fött ditt barn?
– Då vill jag flytta hem och bo nära min dotter. Bara vara mamma.