Hård kamp om pengarna till forskning
Summan som Finlands Akademi har att dela ut har sjunkit till 310 miljoner. Konkurrensen är ytterst hård om forskningsanslagen. Trots att en ansökan får högsta poäng av den utländska panelen kan ett projekt bli utan pengar.
I år får bara mellan 10 och 12 procent av forskarna som ansöker om pengar hos Finlands Akademi positivt besked. Det räcker inte med att få högsta möjliga betyg, outstanding, och sex av sex möjliga poäng för en ansökan av den utländska panelen. Ändå kan det bli avslag på grått papper.
Akademiprofessor Tapio Salmi utgjuter sig om saken i Åbo Akademis forskarblogg i december. Hans ansökan med rubriken Grön process- och produktteknologi fick sex poäng och outstanding av panelen. Fem för honom okända utländska professorer betygsatte ansökan men forskningsrådet vid Finlands Akademi fattade ett negativt beslut.
Salmi upplever beslutet som ovanligt politiskt och säger att den objektiva vetenskapspolitikens tid är förbi. Tidigare kunde man lita på att en bra utvärdering gav forskningsanslag. Nu blir forskarna eftersatta.
– När konkurrensen hårdnar och nästan alla universitet är i kris blir det ju så att man lättare spelar hemåt. Grundorsaken är den misslyckade universitetslagen där regeringen inte längre måste täcka universitetens kostnader. Statsbidraget kan skäras ner och då har universiteten kassakris, säger Salmi.
"Underlig finansiering"
Det är ett problem att inte veta varför Finlands Akademi säger nej till utmärkta ansökningar, anser professor Leif Kronberg vid ÅA.
– Sakkunnigutlåtanden spelar ingen roll, utan något annat som vi inte vet och som inte är offentligt. Jag har råkat ut för att fulla poäng inte ger finansiering och vet projekt som fått pengar som inte hade betyget outstanding, säger Kronberg.
Han är också kritisk till att en evaluerare som inte är expert på området läser samma ansökan år efter år när den uppdaterats.
– Det borde vara förbjudet att samma inkompetenta evaluerare läser ansökan om och om igen.
Kronberg tycker att forskarna inte har insyn i hur besluten fattas. Det kommer bara ett besked om vad Finlands Akademi beslutat och utlåtandet av sakkunniga.
Kronberg ser det som problematiskt att Finland är ett litet land och att forskarsamfundet är litet. Det är bara Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer och Finlands Akademi som delar ut stora forskningsbidrag. Får man inte pengar av dem är det småpengar som gäller. Han jämför med länder som Sverige och USA där det finns många finansiärer. Finländsk forskning släpar efter i nordisk jämförelse men det finns en vilja att samarbeta med toppuniversitet i Norden.
– Men vem vill samarbeta med någon som inte har pengar?
Resultatet, enligt Kronberg, är att forskningen i Finland blir sämre. De vackra talen om att man håller hög standard och satsar på forskning stämmer inte. Forskare brukar skämta om att man drar lott om vem som får bidrag.
Försvarar akademin
Professor Kai Lindström, ordförande för forskningsrådet för biovetenskap och miljö vid Finlands Akademi, håller inte med om kritiken. Enligt Lindström prioriterar de fyra forskningsråden vid Akademin den vetenskapliga bedömningen av en ansökan. Övriga vetenskapspolitiska kriterier kommer i andra hand.
– Mitt forskningsråd fäller årligen ett par sexor som borde få pengar för att de av andra skäl inte kan få. Ofta handlar det då om att man bara kan få pengar från ett instrument åt gången (se faktaruta).
Enligt Lindström har forskningsråden ytterst stränga jävsregler. Han deltar till exempel inte själv i behandlingen av ansökningar från sin egen institution, från tidigare studenter eller personer han har samarbete med. Det förekommer inget hemlighetsmakeri, alla har fullständig insyn. Det är enligt honom bara att gå in på Finlands Akademis webbplats. Är något oklart ska man ringa tjänstemannen i rådet som ansvarar för instrumentet.
– Tyvärr finns det numera så lite pengar att kanske hälften eller en tredjedel av femmorna får och alla under fem blir utan, säger Lindström.
Enligt honom borde mellan 20 eller 25 procent av forskarna som ansöker om pengar hos Finlands Akademi få positivt besked, för att det ska vara ett sunt finansieringsunderlag.
Däremot ser han inte något problem i att samma evaluerare läser samma ansökan år efter år. Den som sett ansökan flera gånger ser när den blir bättre och det leder kanske till finansiering. Men något projekt kan vara mycket specialiserat och det kan vara svårt att hitta sakkunniga.