Barn erbjöds svart lön för tv-jobb
Oacceptabelt, är Svenska Yles spontana reaktion på att ett externt produktionsbolag betalar lön till barn i barnprogram svart. Nu enas allt fler om att reglerna inte är tillräckligt tydliga.
Inför en barnproduktion som sköttes av ett externt produktionsbolag undrade en av föräldrarna vilken lön barnen skulle få för sin insats. Producenten svarade per e-post: "Att betala barn arvoden är lite komplicerat. Det normala i Yles barnproduktioner är att barn får Buu-klubben-produkter som gåva".
Efter att en förälder påpekat att det trots allt handlade om fyra veckors jobb mellan klockan 9 och 16 lovade producenten "en liten penning svart" till barnen, 100–200 euro. När föräldrarna frågade varför det inte kan ske på laglig väg, var svaret att det juridiskt inte går att betala barn.
Sedan hördes inget från producenten förrän det kom besked om att föräldrarna samma dag borde skicka ett intyg till regionalförvaltningsverket om att barnen får delta i filmningen. När en av föräldrarna påpekade att inget arbetsavtal skrivits och att det inte kan stämma att barn inte kan få lön, gavs inga alternativ.
– Skickar du inte in medgivandet nu kan barnet inte delta i inspelningen. Yle brukar inte betala barn men jag betalar en summa svart, sade producenten.
Avtalet fanns som bilaga i samma e-postmeddelande som uppmaningen om att genast kontakta regionförvaltningsverket. "För medverkandet betalas ett arvode på 200 euro", står det i avtalet som aldrig undertecknades av föräldern.
Några veckor efter att inspelningen slutförts fick barnen ett paket per post med lite rekvisita och ett kuvert med 200 euro.
Får man betala ersättning på det här sättet, överinspektör Kaj Hoffrén på Skatteförvaltningen?
– Inte som företag. För att företaget inte ska behöva innehålla skatt måste företaget ha mottagarens skattekort. Om pengar växlar händer ska det anmälas till skattemyndigheten genom en årsanmälan.
Svår gränsdragning
Enligt överinspektör Kaj Hoffrén skulle det inte ha blivit dyrare för bolaget att sköta betalningen lagenligt. Han kan inte förstå varför produktionsbolaget lägger lönen i ett kuvert när den kunde betalas in på barnens konton.
– Om barnen jobbar behöver de en försäkring, och försäkringspremien grundar sig på lönesumman. Jag undrar hur företaget har skött den saken.
Hur ska en förälder reagera om någon erbjuder sig att betala ens barn lön svart?
– Vi på Skatteförvaltningen är alltid intresserade av svarta marknader, man kan kontakta oss.
Hbl har talat med det berörda produktionsbolaget. Producent Rikard Lassenius tycker det är missvisande att tala om att barnen i produktionen betalats svart. Han säger att det är vanligt att små arvoden betalas utan skattekort och hänvisar till skatteverket och Yle.
– Många föräldrar upplever att det blir alltför byråkratiskt annars. Barnprogram är generellt krävande att producera. Man måste ha lov och försäkringar i ordning.
Lassenius säger att han i nämnda fall kontaktade föräldrarna med ett förslag om ersättning.
– Hade det inte varit okej för dem hade barnen inte behövt medverka.
Men här var det frågan om en längre produktion?
– Vad som räknas som en "lång produktion" är en svår gränsdragning. Barn i dagisåldern upplever inspelningen främst som en lek. Med skolbarn blir det mer problematiskt.
Lassenius förstår om någon tycker att bolaget utnyttjat barnen.
– Visst, jag kanske borde ha kollat upp regelverket bättre. Klara riktlinjer kunde göra saken enklare.
Petra Holm är genreproducent och ansvarig för Svenska Yles barnutbud. Hon reagerar starkt på att ett produktionsbolag, med hänvisning till Yle, säger att barn måste få lönen svart.
– Det är förstås helt oacceptabelt. Tyvärr har Yle inte insyn i hur produktionsbolagen sköter sina dagliga överenskommelser. Om vi misstänker ett bolag för att inte sköta sig så har vi rätt att gå in i bokföringen, men det sker oftast efter en produktion vilket kan vara för sent.
Hur brukar Yle betala barn som deltar i längre inspelningar?
– Det är frivilligt att delta och det finns därför inget stipulerat arvode. Betalningen utgår i stället från vad som krävs av barnet. Riktigt små barn brukar inte bli ersatta alls därför att deras insats oftast går ut på en sorts improvisation.
Hon säger också att föräldrar ofta tenderar att tycka det är jobbigt med skattekort.
– Då kan det vara bättre att få en t-tröja. Annars får både små och stora barn i regel en ersättning på 20–35 euro per dag för lättare uppdrag. För mer krävande deltagande är lönen ofta högre. Den kommer vi överens om med föräldrarna och den grundar sig på uppdragets art. 4 000 euro är vad ett produktionsbolag betalade för ett långvarigt deltagande.
Kontrollerar ni produktionsbolagens arbetsavtal?
– Jag har gjort det, men bara när bolaget bett om råd. Arbetsavtal är konfidentiella handlingar så vi kan inte kräva att få se dem. Däremot förutsätter vi att produktionsbolaget följer lag och god sed.
Bland annat måste man ansöka om undantagslov och se till att barnen jobbar högst sex timmar per dag med tillräckligt många pauser.
De flesta sköter sig
Holm medger att det finns en risk att de oklara reglerna för hur man betalar barn leder till att produktionsbolagen slarvar eller inte vet hur de ska agera.
– Från Yles sida är det viktigt att vi informerar bolagen om vad som gäller. Eventuellt borde vi också se över regelverket. Men i slutändan är det den externa producenten som är ansvarig. Det är trist om några få fall stämplar hela branschen. De flesta produktionsbolag sköter sig klanderfritt.
Borde inte barnprogrammen som är ett av Yles kärnuppdrag främst göras inom moderbolaget?
– I Yles målsättning ingår att tjugo procent av den inhemska produktionen, bortsett från nyheter och sport, ska produceras av produktionsbolag. Detta för att stöda den kreativa sektor som finns utanför Yle. Det berikar vårt utbud samtidigt som det ger oss mer flexibilitet.
Så det handlar inte om att produktionsbolagen gör jobbet billigare?
– Tvärtom ökar ofta kostnaderna.
Svenska Yles direktör Marit af Björkesten beklagar för sin del fallet och säger att Svenska Yle i samband med skattefinansieringen har skärpt villkoren och reglerna som externa bolag förväntas följa.
– Eftersom det uppstått ett sådant här fall är det ett tecken på att reglerna ändå inte är tillräcklig tydliga.
Vilket är Yles ansvar om utomstående produktionsbolag missköter sig?
– Naturligtvis har vi ett stort ansvar. Det ligger i vårt intresse. Konkurrensen mellan produktionsbolagen är förstås hård i det läge som landet och mediebolagen befinner sig i just nu, men det får inte leda till diffusa eller ohållbara arbetsvillkor.