Fansen som försvann
Under diktaturen flockades massorna till fotbollsligan på Maldiverna. Men när det politiska spelfältet öppnades upp försvann fansen. Frågan är om några qatariska miljoner räcker för att locka dem tillbaka.
MALÉ – Det var här matchen skulle ha ägt rum.
Mohamed Hamdhoon tar några steg ut på den brunfläckiga gräsmattan och känner på den jordiga marken. Myllan sipprar mellan fingrarna.
Nationalstadion i Malé, inbakad i det spindelnät av gränder som utgör Maldivernas huvudstad, har sett bättre dagar. När maldivierna tidigare under hösten firade landets 50-års jubileum på stadion täcktes planen över med en presenning för att skydda gräset.
Men presenningen fick ligga kvar för länge och när den väl togs bort var gräset förstört. Eftersom stadion är den enda i öriket som uppfyller Fifas krav tvingas landslaget om fem dagar spela den viktiga hemmamatchen i VM-kvalet mot Kina på bortaplan i Shenyang.
De gröna och vita plaststolarna gapar tomma i solskenet. Det gör de oftast nuförtiden, även vid match.
– Fram till slutet av 90-talet hade vi en läktarkultur som i Premier League. I dag är det bara när landslaget spelar som folk kommer till stadion. Då känns det som förut, säger Mohamed, som arbetar som sportjournalist på landets största tidning Haveruu.
Men den tomma stadion är inte bara en symbol för den maldiviska fotbollens nedgång. Den är också platsen där en finländsk tränare firade sina största triumfer.
Finländsk succéman
En månad tidigare träffar jag Mika Lönnström på ett kafé vid Mannerheimbron i Borgå. Fast egentligen är han inte där. Ledningen och huvudsponsorn för Saraburi FC, den thailändska klubben som Mika fortfarande på pappret tränar, är oense över Mikas framtid i klubben och så vitt de vet befinner han sig fortfarande i Thailand.
– Klubben har väl inte behandlat mig på bästa sätt om vi säger som så, säger Mika efter att han avslutat ett långt telefonsamtal på engelska.
– Men jag är van med kaoset. Det är så fotbollen fungerar där borta.
I augusti 2014 fick Mika ett samtal från Maldivernas största klubb New Radiant SC. De regerande mästarna hade inlett säsongen knackigt och på de sju första omgångarna redan avverkat tre tränare. Klubbens ordförande Ali Waheed hoppades att Mika, vars kontrakt med den thailändska klubben Police precis löpt ut, skulle kunna vända trenden med sin offensiva spelfilosofi.
Två dagar senare tog Mika flyget till Malé och presenterades inför presskåren av Waheed som "en gåva till supportrarna". Dagen efter spelade klubben mot deras största rival Mazya. New Radiant fick två röda kort och spelade sista kvarten med åtta utespelare. Men de gjorde också matchens enda mål.
– Det känns helt galet nu i efterhand. Om vi förlorat hade jag nog åkt ut direkt.
Klubbens förhoppningar på Mika kom inte på skam. New Radiant gick obesegrade genom resten av säsongen och när Mika åkte hem till Borgå för att fira jul gjorde han det som både liga- och cupmästare. Två månader senare fick han lämna klubben.
– Efter att vi förlorat första matchen i AFC-cup, Asiens motsvarighet till Europa League, frågade klubbledningen mig om jag kunde garantera framgång i turneringen. Det kände jag inte att jag kunde, och därför bestämde vi oss för att bryta kontraktet. Sportpanelen i MTV 3:s morgonsoffa utnämnde det till "veckans spark", säger Mika och skrattar.
Efter Mika lämnat anställde New Radiant australiern Amir Alagic som ny tränare. Han fick gå efter två matcher.
Politik i kulisserna
Fastän slutet på sejouren blev snöpligt så är det med värme Mika tänker tillbaka på sina åtta månader på Maldiverna, även om den bristande organisationen förde med utmaningar i vardagen.
– Klockan tolv på dagen visste jag sällan vilken tid som kvällens träningspass skulle börja. Någon logik i spelschemat fanns inte heller: vi kunde ha långa perioder utan match för att sedan spela tre stycken på åtta dagar.
Mika bodde under hela perioden på hotell i Malé och blev snabbt ett välkänt ansikte i huvudstaden. Enligt Mika stöder omkring 90 procent av maldivierna New Radiant, och han beskriver fansen som varmhjärtade och passionerade. Hur kommer det sig då att man av bilder från matcherna får intrycket att intresset för den maldiviska ligan är lika iskallt som för finländska division tre?
– Maldivierna älskar fotboll, men de är trötta på all korruption inom fotbollsförbundet och att politikerna hela tiden lägger sig i sporten. Därför protesterar de genom att bojkotta matcherna.
Maldiverna är i Europa främst känt som ett semesterparadis, men bortom de isolerade turistöarna utspelar sig en politisk maktkamp i landet mellan anhängarna till den tidigare diktatorn Maumoon Gayoom, som styrde landet åren 1978-2008 och vars halvbror i dag är landets president, och det liberala oppositionspartiet Maldivian Democratic Party (MDP). I det politiska spelet har fotbollen som så ofta blivit en viktig spelpjäs. Nästan alla klubbar ägs av en politiker som försöker marknadsföra sig genom sporten. Av topplagen har regeringens anhängare kopplingar till Mazya medan New Radiants ordförande Ali Waheed är medarbetare till ex-presidenten Mohamed Nasheed, MDP:s ordförande som i mars dömdes till 13 års fängelse för terrorism i en farsartad rättegång.
– Traditionellt är New Radiant en fiskarklubb utan några politiska kopplingar, och Ali Waheed försökte aldrig påverka laguttagningen eller använda klubben i politiska syften. Snarare var det så att de av våra supportrar som stöder regeringspartiet alltid skyllde på honom när vi förlorade, säger Mika.
I maj arresterades Ali Waheed i samband med en fredlig demonstration. Efter att han släppts av polisen flydde han ur landet och lever i dag i exil i London.
Qatarisk sponsring
– Kolla hur vitt Roberto Baggios skägg är idag! Och titta här träffar jag Paolo Maldini.
Mohamed Hamdhoon visar stolt upp bilderna på sin telefon. Semestersugna stjärnspelare är maldiviernas bästa chans att få en glans av den europeiska toppfotbollen. I sommar har bland andra John Terry och Fabio Borini lapat sol på maldiviska stränder.
– Jag har en kompis som jobbar på flygplatsen. När han får syn på en fotbollsstjärna ringer han upp mig och så sätter jag iväg så fort jag kan.
Vi sitter i ett avbytarbås och följer med New Radiants träningsmatch mot bottenlaget Valencia. Det är dagen innan landslaget ska möta Kina och följaktligen saknas en handfull toppspelare hos de regerande mästarna, vilket avspeglas i att spelet ute på den upplysta konstgräsplanen inte håller någon vidare standard.
– Det är inte enbart missnöje med politiken som håller fansen borta. I dag följer alla de europeiska ligorna och många har tappat intresse för den lokala ligan eftersom spelet inte håller samma klass som på Tv, säger Mohamed samtidigt som New Radiant tar ledningen genom en straffspark.
Han lyfter även fram den geografiska utmaningen. Maldiverna består av 1192 öar varav runt 200 är bebodda, men av praktiska skäl är samtliga åtta ligalagen baserade på huvudstadsön. Maldivierna har en stark ö-identitet och det gör att folk från andra öar inte känner samhörighet med ligalagen.
– Flera av lagen som spelar i ligan har ingen riktigt historia att falla tillbaka på. En klar majoritet av spelarna kommer från andra öar, men transportkostnaderna skulle bli för höga om lagen hela tiden skulle behöva resa till och från Malé.
Finansiellt fick dock den maldiviska fotbollen en rejäl skjuts inför den pågående säsongen. Den qatariska telefonoperatören Oredoo, som även sponsrar Paris Saint Germain, har pumpat in en miljon dollar i ligan vilket gjort att klubbarna kunnat köpa in bättre utländska spelare. Qatar har även lovat bygga en världsklassarena på grannön Hulumalé och skicka ut tränare för att höja nivån på den lokala fotbollen.
– Men fansen kommer fortfarande inte till matcherna. Och att döpa om ligan till ЃhPremier LeagueЃh var bara ett billigt PR-trick av förbundet, säger Mohamed.
"Förbundet är idioter"
New Radiants tränare Sobah Mohamed kommer fram och hälsar. Med omkring 60 landskamper och flertalet medaljer hemma i prisskåpet är den gamla mittbacken en av de stora profilerna i maldivisk fotboll. Han skyr inte orden när han berättar sin åsikt om männen som arbetar på fotbollförbundets kontor på andra sidan gatan.
– De här politikerna är idioter som inte har någon erfarenhet av toppfotboll och ändå vill bestämma över allting. Medan andra länder i Asien är på frammarsch stampar vi på stället och snart kommer vi börja sjunka, säger han och suckar.
Det som Sobah främst saknar hos förbundet är ett långsiktigt helhetstänk. Maldiverna har många duktiga spelare, men utan välutbildade tränare, fyspersonal och koordinatorer för ungdomsarbetet förädlas inte talangen. Den kunskap som behövs finns inte på Maldiverna utan måste hämtas utifrån, men Sobah säger att inte ens José Mourinho skulle få något till stånd under det nuvarande förbundet.
– Jag har mycket att säga men väntar på rätt tillfälle. Om jag gick ut med allt detta mitt i säsongen skulle de straffa klubben på ett eller annat sätt.
I morgondagens match mot Kina ger han inte sina landsmän mycket chans. Inte minst eftersom lagets stora stjärna Ali Ashfaq (omtalad av Mika Lönnström som Ѓhlandets LitmanenЃh) inte spelar på grund av bråk med förbundet.
– Om de kan hålla de första 20 minuterna kan de kanske klara sig undan med 3-4 mål i baken. Om inte lär det skena iväg totalt.
Framtiden mörk
Med undantag för ett äldre par som äter middag är det tomt i restaurangen när Kina gör avspark mot Maldiverna. Jag och Adam Ziyad, styrelseledamot i New Radiant, är de enda som följer med matchen. Något ljud vill inte personalen sätta på.
– Om matchen hade spelats senare på dygnet hade det nog varit flera här, säger Adam med viss osäkerhet i rösten.
Adams pappa grundade New Radiant i slutet av 70-talet och han har gått på matcher sedan barnsben. Av alla jag talar med har han den mest psykologiskt motiverade teorin om varför han har så lite sällskap på läktarna.
– Jag tror det handlar om att folk vill känna att de är en del av något större. Tidigare sökte de sig till fotbollen, i dag vänder de sig till politiska partier. Får se, kanske det svänger tillbaka i framtiden?
Det blir omgående spel mot ett mål och efter åtta minuter tar Kina ledningen efter en målvaktstabbe. Maldivierna kämpar febrilt men har svårt att skapa egna lägen, främst eftersom alla mittfältare ser ut att vilja ha rollen som speldirigent.
– Problemet är att vi främst får fram bra mittfältare, men inga tunga centertankar som kan stånga in mål. Vi behöver färre Eden Hazard och fler Diego Costas.
I andra halvleken blir en annan av lagets svagheter uppenbar: längden. Inom loppet av tio minuter nickar kineserna in två enkla bollar och punkterar matchen. Några fler mål blir det inte och Maldiverna klarar sig ur drabbningen med hedern i behåll.
– Jag tror ändå att framtiden är mörk för vår fotboll. Det finns inte tillräckligt med unga lovande spelare och för mycket politik i fotbollen. Det måste bli ändring på det om vi ska komma in på rätt spår, säger Adam och reser sig för att gå.
Men i dag förlorade ni främst för att ni är kortväxta?
Adam skrattar.
– Ja ... Okej, den saken är det ju svår att göra så mycket åt.