Utveckling viktigare än snabba resultat
Sverige, Ryssland, USA och Kanada producerar ishockeystjärnor på löpande band, men i Finland är det ont om nya förmågor. – Jag tror vi fått till en förändring. Det kommer inhemska talanger, säger forne storspelaren Ville Peltonen.
De finländska ishockeyjuniorerna hör till de bästa i världen i tretton fjorton års ålder. Men någonstans längs med vägen avstannar utvecklingen och det är få som tar steget till ligan och internationell toppnivå.
– Som fjortonåringar är vi fortfarande bättre än andra, om inte mycket, så åtminstone lite. Men det är i det dagliga arbetet och den dagliga träningen som det uppstår en lucka till den absoluta toppen, säger Ville Peltonen som gjorde en storslagen karriär i landslaget och NHL.
– Det är framför allt skridskoåkning som de finländska juniorerna borde bli bättre på. Överlag fysik och ork. Men samtidigt handlar det också om skicklighet och att kunna spela snabbt. Det ser vi att finländarna har svårt att hänga med i det internationella tempot mot lag som Sverige och Kanada.
Mer träning
Problemet som Peltonen ser det är att juniorerna inte tränar tillräckligt och att de alltför tidigt ställs inför stora krav. Redan i juniorserierna handlar det främst om att vinna och ofta tvingas omogna juniorer fylla luckor i klubbens ligalag.
– Vi måste våga träna ännu mera. Det är förstås bra om vi kan få fram juniorer som hjälper ligalaget att vinna matcher, men det kan vara skadligt för deras utveckling att skynda alltför mycket, säger Peltonen, som ser det som ett stort framsteg att A- och B-juniorernas matcher numera koncentreras till helgerna.
– Själv spelade jag några ligamatcher redan som artonåring, men jag var nitton då jag inledde min första hela säsong i HIFK.
Skellefteå AIK en förebild
Tillsammans med sin gamla kompis Tommi Hämäläinen ska Peltonen förverkliga sina teser och förbättra HIFK:s juniorverksamhet. Hämäläinen har tillbringat de senaste arton åren med att spela och träna i Sverige och verkade den senaste säsongen som juniortränare i svenska storklubben Skellefteå AIK.
– Det som Sverige gör bra, eller åtminstone Skellefteå, är att juniorverksamheten inte är resultatinriktad på samma sätt som i Finland. Det resultat som vi eftersträvade där var att utveckla de individuella spelarna, inte kollektivet, säger Hämäläinen.
– Klubben hade som mål att A-laget spelar om SM-guld varje år och att 5-10 spelare är våra egna juniorer. Då har tränarna de verktyg som krävs och behöver inte gena i spelarnas utveckling.
Skellefteå kan ses som en modellorganisation. Klubben har tagit två SM-guld och ett silver inom de senaste tre säsongerna och en stor del av representationslagets spelare har gått igenom Skellefteås juniorlag.
– HIFK har börjat jobba mer långsiktigt under de senaste åren, säger Hämäläinen som spelade några matcher i HIFK tillsammans med Peltonen i början av 1990-talet.
Ingen brådska
Nästa säsong kommer Peltonen att fungera som föreningens träningschef och tränare för HIFK:s A-juniorer. Hämäläinen ska lära ut skicklighet och teknik till spelarna.
– Vi vill utveckla bra människor och bra ishockeyspelare. Vi ska låta ungdomarna utvecklas i lugn och ro, säger Hämäläinen.
Hämäläinen ser människan som en helhet. Därför är det viktigt att spelarna trivs och mår bra och att förhållandena till familjen är goda.
– Människan ska må bra och tycka om att komma hit, säger han.
– Spelmässigt är det skridsko, passningar, skott, spelsinne som vi främst ska jobba med. Men spelarna måste också lära sig förstå varför de gör någonting, inte bara vad de ska göra någonting.
HIFK har också inlett ett samarbete med Mestislaget K-Vantaa, som kan fungera som en mellanetapp mellan A-juniorerna och ligalaget. De röda har inte precis utmärkt sig under de senaste säsonerna genom att få fram egna talanger, men åtminstone tänker klubbledningen i rätta banor nu. Resultaten syns dock först om flera år.
– Vi har inte bråttom, säger Hämäläinen.