Porto är inte som alla andra
Namnet Jorge Nuno Pinto da Costa kanske inte får klockorna att ringa i bakhuvudet hos alltför många av oss. Men i Porto och då framför allt i FC Porto är han en snudd på mytomspunnen ordförande för klubben som år efter år återfinns i den yppersta eliten i Europa.
Champions League Där Real Madrid, Barcelona, PSG, Chelsea eller Manchester City kan smälla i väg 200 miljoner euro per sommar eller 100 miljoner euro på en enda spelare gäller helt andra realiteter hos klubbarna som ligger i följande skikt, skiktet under giganterna med sina obegränsade resurser.
- Hulk. Köptes för sex miljoner euro, såldes för 56 miljoner euro till Zenit.
- Anderson. Köptes för fem miljoner euro, såldes för 32 miljoner euro till Manchester United.
- Radamel Falcao. Köptes för fem miljoner euro, såldes för 45 miljoner euro till Atletico Madrid.
- Paulo Ferreira. Köptes för två miljoner euro, såldes för 20 miljoner euro till Chelsea.
- Pepe. Köptes för två miljoner euro, såldes för 30 miljoner euro till Real Madrid.
- James Rodriguez. Köptes för sju miljoner euro, såldes för 45 miljoner euro till Monaco.
- Lisandro Lopez. Köptes för två miljoner euro, såldes för 21 miljoner euro till Lyon.
- Ricardo Quaresma. Köptes för sex miljoner euro, såldes för 24 miljoner till Internazionale.
- Ricardo Carvalho. Kom på en fri transfer, såldes för 30 miljoner euro till Chelsea.
- Jose Bosingwa. Köptes för en miljon, såldes för 22 miljoner euro till Chelsea.
Porto ligger i det skiktet även om klubben rent sportsligt åtminstone ibland aspirerar på en plats bland de riktigt stora pojkarna.
Under de senaste tio åren har Porto köpt spelare för cirka 250 miljoner euro. Inget konstigt med det. Bra lag och stora klubbar köper spelare.
Men då klubben under samma period sålt spelare för 600 miljoner euro inser man plötsligt skillnaden till de riktiga storfräsarna, klubbar som har råd att riskera eller chansa med spelare i 20-, 30- eller 40-miljonersklassen. Går det bra är alla nöjda, går chansningen inte hem säljer man spelaren vidare med en betydande förlust utan att någon tappar nattsömnen för det.
Sådana risker tar inte Porto eller klubben gör åtminstone precis allt i sin makt för att inte bomma på marknaden. Klubben samarbetar med 250-300 scouter världen runt och då i synnerhet i Sydamerika, varifrån klubben hittat förbluffande många storfräsare under årens lopp.
Storfräsare som "lata" storklubbar inte bemödat sig att hitta. Och så länge de rikare och större klubbarna också i fortsättningen låter Porto och andra klubbar som fungerar under ungefär samma premisser göra grovjobbet lär publiken på Dragao också i framtiden få njuta av att se blivande storstjärnor slå ut i full blom vid Douroflodens stränder.
Många klubbar kunde och borde följa Portos exempel. Väldigt få gör det. Porto har med all önskvärd tydlighet visat att det går att hitta guldkorn på marknaden före alla andra. Om viljan och kunnandet att göra jobbet ordenligt finns där.
Porto bevisar varje säsong att en klubb både kan sälja sina bästa spelare med hiskelig vinst och ändå hävda sig både i hemlandet och i Europa. Men det kräver ett minutiöst och tidskrävande engagemang och det är väl just där det så ofta brister hos så många av konkurrenterna.
Kritik
En mönsterklubb är Porto på många sätt även om kritikerna i Portugal är många. Det finns de som påstår att Porto underminerar Portugals möjligheter att hävda sig på landslagsnivå då fokus så tydligt ligger i att hitta spelare på andra kontinenter.
Något som i sin tur enligt belackarna gör att unga, inhemska förmågor inte får chansen till spel på Dragao.
Det finns en viss fog för kritiken. Då Porto i fredags mötte Braga i den inhemska ligan fanns inte en endaste portugis i startelvan. Porto vann men åkte på ett rejält avbräck då anfallsstjärnan Jackson Martinez drog upp en muskelskada och blir borta några veckor.
Trots att det finns mycket beundransvärt i Portos filosofi kanske inte allt klubben gör tål dagsljus. Väldigt tät kontakt med superagenten Jorge Mendes, som älskar pengar över allt annat, ibland rätt fantasifulla spelarkontrakt och märkliga klausuler bidrar till att det finns lite småskumma nyanser över klubben.
Och trots att Porto gör det bra både sportsligt och på transfermarknaden dras klubben med skulder på cirka 150 miljoner euro. Inte ens alla mäktiga spelarförsäljningar vill räcka till för att bokslutet ska visa gröna siffror.
Krass verklighet
Att verksamheten är svår att göra lönsam beror på många faktorer. Ett stort problem är att ekonomin i Portugal som bekant inte mår särskilt bra. Och då större ligor och klubbar kan räkna med fantasibelopp för tv-rättigheter är det ingen aktör som öppnar upp plånboken för en rätt liten liga som den portugisiska.
Bland annat därför är Porto tvunget att tänka annorlunda för att finansiera verksamheten.
"Azuis e Brancos" möter Basel i kväll och hemmalaget är klar favorit till avancemang efter 1-1 i den schweiziska huvudstaden. Hur det än går fortsätter de där 250-300 talangscouterna sin jakt på nya förmågor.
Porto har valt sin väg och så länge ordföranden heter Jorge Nuno Pinto da Costa lär strategin förbli den samma. En match eller en säsong ändrar inte på det.
Matcher i kväll:
Porto-Basel TV2 21.45 (första mötet 1-1)
Tips: 1-0
Real Madrid-Schalke MTV Sport 1 21.45 (2-0)
Tips: 3-1