Vilket mirakel – lejonen spelar om medalj
Lejonen spelar om medalj på söndag. Laget slog Kanada i kvartsfinal och möter Tjeckien i semifinalen.
Minsk
Kanada–Finland 2–3 (0–1, 2–1, 0–1)
Han sköt det avgörande målet i strafftävlingen mot Schweiz som till slut gav en plats i kvartsfinalen, han sköt segermålet i semifinalen och om läget kommer är Iiro Pakarinen redo att axla hjälterollen en tredje gång.
– Det var karriärens viktigaste och största mål och det känns alldeles fantastiskt bra just nu.
Iiro Pakarinen skiner som en sol efter att han skjutit Finland till semifinal. Bara 40 minuter tidigare såg det ut som om lejonens turnering får ett bittert slut i kvartsfinalen.
– Vi trodde på oss själva och visste att vi bara behöver ett mål för att kvittera, säger han om sina tankar inför den tredje perioden.
– Vi såg att deras backar såg något trötta och långsamma ut. Vi visste att om vi spelar bättre än i andra perioden och höjer tempot och intensiteten så kan vi rubba dem, säger Pakarinen.
Lejonen behövde egentligen inte göra något av det Pakarinen planerat. Det räckte med att slänga puckar mot den darriga Ben Scrivens och den kanadensiska målvakten skötte resten.
– Vi visste att det lönar sig att skjuta mot honom då han tappade och fumlade med puckarna rätt mycket. Han hade inte precis sin bästa kväll, säger Pakarinen.
Först sög den stackars kanadensiska målvakten in Juuso Hietanens 2–2 från distans och efter det sköt Pakarinen segermålet från rätt långt håll med ett slagskott som enkelt letade sig in mellan benen på Scrivens.
Pakarinen stod storögd i intervjuzonen och hade säkert stått kvar hela natten för att berätta om hur det känns att sänka ett Kanada med idel NHL-spelare.
– Det var en alldeles fantastisk match. Tänk att få spela mot de där NHL-stjärnorna som jag följt med då jag var ung, säger han med tindrande ögon.
– Det var fysiskt spel, en del snack efter visslingar och jag fick riktigt ge mig in i NHL-hockeyn på allvar, fortsätter han med ett brett leende.
Efter en mycket stark VM-turnering är det inte alls omöjligt att han rätt snart får bekanta sig betydligt mer med NHL-hockeyn.
Pakarinen fick gång på gång beskriva segermålet då allt fler journalister samlades runt honom.
– Lehterä och Kontiola forecheckade starkt och spelade pucken åt mig. Jag tittade upp i krysset men sköt lågt i mitten och pucken gick in mellan benen, berättar han gång på gång utan att verka tröttna på det det minsta.
En annan sak han fick beskriva flera gånger var hur det kändes att se pucken gå i mål.
– Det var helt "unreal", säger han som om engelskan blivit på också efter allt snack med de kanadensiska spelarna.
– Det är svårt att förstå vad som hände och att jag verkligen sköt det där målet och att vi spelar semifinal. Men kanske det snart sjunker in.
Du sköt segermålet mot Schweiz och nu ett till mot Kanada, blir det ett tredje här i VM?
– Jag lovar inget.
– Men om det kommer ett läge för det sätter jag nog in pucken, säger han och blinkar med ögat.
Pakarinen var kanske den spelaren som gladdes mest över segern. Då slutsummern ljöd i Tjizjovska-arenan hoppade han jämfota på skridskorna, skrek ut sin glädje och kramade om alla som var i närheten.
– Den känslan går inte att beskriva.
Nu väntar Tjeckien i lördagens kvartsfinal. Ett motstånd som passar Pakarinen mer än väl.
Den frågan svarade han snabbt på innan lejonens presschef fick släpa i väg honom mot omklädningsrummet. Annars hade han nog stått kvar där fortfarande och berättat om segermålet, sina känslor och vad som helst någon vill lyssna på.