Ett stafettsilver som det sjöng om
Uppladdningen bestod av karaoke: Aino-Kaisa Saarinen sjöng och de övriga tre dansade. I en stafett som det svängde om hittade Saarinen sedan medaljtonen och den blåvita kvartetten valsade upp på pallen.
SOTJI
Krista Lähteenmäki hade just gett sig ut i ledning på stafettens sista sträcka när Aino-Kaisa Saarinen sprang genom intervjuzonen och snabbt stannade framför den finländska presshopen.
– Ni förstår inte hur kul det här är. Helt ofattbart! Vi har en sån otrolig laganda. Vi har haft så enormt roligt tillsammans det senaste dygnet! Och jag hoppas och vet att Krista är vår starkaste länk i dag, sade Saarinen medan hon stod och hoppade jämfota av iver.
Lika stark som det svenska ankaret Charlotte Kalla var Lähteenmäki inte, men det blev en finländsk andra plats i OS-stafetten.
Någon som helst besvikelse över uteblivet guld märktes inte. Som fyra fnittrande fjortonåringar stod kvartetten och intygade att det här var ett vunnet silver. Och alla fyra var ense om vad framgången beror på.
– Vi har en suverän lagkänsla. Hela tiden här i Sotji har gått så snabbt. Ända sedan träningssäsongen har vi trivts bra ihop. Vi stöder varandra och drar åt samma håll. Inför den här tävlingen hade vi nytta av det, säger Kerttu Niskanen.
Finland var inför stafetten klar medaljfavorit. I ett OS där det mesta gått emot den blåvita truppen fanns orsak att känna en obekväm förhandspress. Men kvällen innan start hade kvartetten tankarna på helt annat håll.
– Vi gick till en spelhall och spelade arkadspel. Vi körde motorcykel och rally. Och så sjöng vi karaoke. Eller "Aikku" sjöng och vi andra dansade, berättar Niskanen.
– I förmiddags fick vi sedan tag på målarfärg och Kerttu målade hjärtan och flaggor i våra ansikten, åt sig själv också, säger Saarinen.
– Jag undrade om de var för glada, om de skrattade för mycket. Men alla ville verkligen åka, det var det som sken igenom, säger landslagstränaren Magnar Dalen.
För Aino-Kaisa Saarinen var det karriärens fjärde OS-medalj. Tre brons från Turin och Vancouver fick nu sällskap av ett silver. För de övriga tre handlade det däremot om den första olympiska medaljen. Och den yngre trion betonade vilken ovärderlig ledare "Aikku" varit.
– Vi har haft tur att vi har en så erfaren lagkamrat. Att ha en åkare med rutin med i gänget hjälper mycket, säger Niskanen.
– Aino-Kaisa berättade för oss hur vi ska åka. Hon lugnade ner oss och förklarade att det inte är något speciellt med stafett, det är samma åkare som i världscupen, fortsätter Lähteenmäki.
– Som en bra och erfaren stafettåkare ville jag förmedla lugn, förklara att det inte finns någon anledning att göra saker mer invecklade, hålla på och byta spår och så, berättar Saarinen.
Resultatet blev Finlands andra pallplacering i Sotji. Och antagligen hela spelens gladaste silvermedaljörer.
– Jag njuter av skidåkningen mer än jag någonsin gjort. Det är för det här jag tävlar, att få vara med om såna här saker, säger Saarinen med ett ansikte som strålar av glädje.
Återstår bara en fråga. Vilka låtar sjöng hon i karaoken?
– Det blev några stycken. Åtminstone Pet Shop Boys "It's A Sin" och Queens "We Are The Champions".
Mästare? Nästan i alla fall. Och inte synd med silver heller.