Skidspåren i Sotji kräver mer flås än finess
Hur ska man valla när största delen av spåret är i skugga men det sista, avgörande motlutet i gassande solsken?
Längdåkningstruppens servicegäng måste hitta de bästa kompromisserna när de väljer skidor, bottenprofiler och valla i OS i Sotji.
Chefen för servicegänget Stefan Storvall berättar att solen påverkar mycket mer i Sotji än i Centraleuropa eftersom Sotji är längre söderut.
– Solen värmer snabbt mitt på dagen. Skejtingspåren är mer utsatta för sol medan de klassiska är mer i skugga. Men i klassiskt är också den brantaste delen i solen, säger Storvall.Olympiska kommitténs vädertjänst behövs, vädret växlar blixtsnabbt i området. I köldgrader torkar snön men om det blir plusgrader blir föret snabbt blött.
– Svarta havet är nära och det bidrar också med fukt om vinden blåser från söder.
Ordentliga motlut
Det finns många långa och flacka motlut i OS-spåren i Sotji. Det är sådana som längdåkarna säger att man kan åka uppför. Landslagstränaren Jussi Piirainen säger att spåren inte är tekniskt krävande utan det hänger mer på konditionen om man tänker klara sig i dem.
– Profilen passar finländarna bättre än vad de gjorde i VM i Val di Fiemme i fjol. Där var motluten korta och branta.
Det är skillnader i spåren mellan de olika tävlingsloppen. Piirainen berättar att damernas sprintbana är relativt lätt medan herrarnas motsvarande är mycket tung och krävande.
– Den har långa motlut som sällan finns i sprinttävlingar.
Höjden höjer kraven
I Sotji betonas spårens tuffhet av att de är på hög höjd. I skidcentret Laura i KrasnajaPoljana tävlar man på cirka 1,5 kilometers höjd över havet
– Vi har förberett oss genom att löpa uppför backar under sommaren. Det hjälper också att finländarna genom lägren anpassat sig till hög höjd. Syret cirkulerar till musklerna även under det sista motlutet, säger Piirainen.
I Sotji krävs också skicklighet i nerförsbackarna. Man måste kunna ta dem djärvt och kunna hantera skidorna.
– Det blir lite skillnader i nerförsbackarna, säger Piirainen.
En del av medlemmarna i OS-truppen deltog i världscupen i Sotji i fjol men för de flesta är spåren splitternya. Piirainen intygar att man hinner lära sig dem på en vecka. Största delen av truppen åker till tävlingsorten på måndag och de första tävlingarna är samma helg, den första OS-helgen.
– Man lär sig terrängen på ett par rundor, tror Piirainen.