Mickwitz hugger för sig på väg till eliten
Från att ha varit nybörjare till att bli en av våra mest lovande fäktare. Helsingforsaren Valter Mickwitz har trots färska framgångar en ödmjuk inställning till sin framtid inom fäktning.
Valter Mickwitz ger ett försynt intryck när Hbl träffar honom i fäktarnas träningssal i Tölö sporthall. Han framhäver inte sig själv och gör inte heller något större nummer av sina framgångar. Nyss vann Mickwitz världscupen för juniorer i Otnäs. Trots framgången håller han fötterna stadigt på jorden.
– Jag har hållit på med fäktning sedan jag var tio. De tre musketörerna inspirerade mig. Jag var i behov av en sport som jag kunde syssla med mer ingående. Jag började med att fäkta en gång veckan. Nu tränar jag fem gånger i veckan och tävlar på veckosluten, säger Mickwitz.
Mickwitz är en storväxt fäktare och det är en fördel i sporten. För att bli en bra fäktare krävs snabbhet och vilja att träna ofta och mycket. Förmågan att läsa motståndarens anfall är också nyckeln till framgångar.
– Det finns många olika sätt att fäkta – både defensiva och offensiva. Greppet om värjan spelar också roll. Jag anfaller inte direkt och försöker först känna motståndaren lite på pulsen. Jag vet ofta hur motståndaren fäktar om det är någon jag mött tidigare. Under matchen får jag också råd av tränaren. Det är nästan ett måste för att jag ska klara mig.Segern för några veckor sedan i världscuptävlingen för juniorer i Otnäs betydde att Mickwitz avancerade i världsrankningen. Segern var en överraskning. Mickwitz gick ett tiotal matcher under ett intensivt veckoslut.
– Jag hade bra dagar och fäktades mot motståndare som passade mig. Det var tveklöst min bästa framgång hittills. Jag vill inte lägga ribban högre inför nästa tävling i Schweiz. På en bra dag ryms jag bland de sexton främsta, men annars håller jag till bland de 32 främsta. Jag har en ganska stor variation mellan bra och dåliga dagar. Tävlingen före världscupen i Otnäs gick inte bra.
Mickwitz har två år kvar som junior innan han tar steget upp i seniorklassen. Den internationella nivån är hög och i finrummet har Finland inte många fäktare som kan hävda sig.
– Det är ingen idé att försöka dra upp några stora mål för framtiden. Jag vill bara se hur långt jag kan nå och ha roligt med fäktningen, säger Mickwitz.
Valter Mickwitz tränas av ungraren András Tóth. Samarbetet inleddes för sju år sedan. Till en början fanns stora utmaningar.
– Valter växte snabbt på längden och hans sätt att röra sig och koordinationsförmåga var långt ifrån optimala för en fäktare. Och det syns fortfarande att han behöver jobba med sitt fotarbete. På senare år har han ändå utvecklats och blivit en bra fäktare, säger Tóth.
Mickwitz seger i världscupen var en överraskning också för Tóth. Han hade räknat med framgångar, men inte så här tidigt. Mickwitz är en oslipad diamant i Tóths ögon.
– Valter är lätt att coacha. Han gör precis som jag säger. Det viktiga är nu att se till att han utvecklas så att fysiken blir starkare och han blir snabbare. Vi kommer bra överens och grälar sällan.
Tóth tror att Mickwitz har alla möjligheter att en dag tävla för Finland i OS. En seger i världscupen ger en god grund att jobba på.
– Valter är ännu ung och vi har en hel del att jobba på. Mycket hänger på hur motiverad han är. Bland de unga finländska fäktarna är han den mest begåvade. Jag hoppas och tror att han bli en riktigt bra fäktare.
I Ungern är fäktning en stor sport. Tóth tycker att den finska fäktningen håller samma nivå som ungersk längdåkning. Men det finns potential att utveckla fäktningen. När Tóth inledde jobbet som tränare för sju år sedan fanns det många frågetecken.
– Jag fick en liten chock när jag i den första tävlingen i Finland fick se flickor och pojkar fäkta mot varandra. Jag insåg att jag kan gör något gott här. Det största problemet med finländsk fäktning är avsaknaden av professionella tränare. Det är jag och en estnisk tränare. Vi försöker locka barn och ungdomar med i fäktning genom att besöka skolor och i januari börjar en nybörjarkurs.
Trots att utgångsläget är krävande ser Tóth positivt på fäktning i Finland.
– Jobbar vi hårt och får de ekonomiska förutsättningarna att skicka tävlare till världscuptävlingar utomlands finns alla chanser att finländsk fäktning tar åtminstone ett steg närmare världseliten, säger Tóth.