Kolumn: "Derby med rätt sorts känsla"
"Känslorna åker berg och dal-bana och det är bara att luta sig tillbaka och njuta av skjutsen"
Det är det här jag kommer att sakna – Jokerit mot HIFK i en fullsatt arena en fredag kväll.
Att matchen inte höll nära på samma nivå som toppmötet Tappara-Kärpät spelade inte så stor roll. Den elektriska stämningen och känslan som fanns på läktarna, i korridorerna, på isen och utanför hallen är värd oändligt mycket mer än något annat.
Det är för den upplevelsen (och förstås förhoppningen om att få se sitt lag slå lokalkonkurrenten) som publiken köper biljetter flera veckor på förhand och snackar om matchen i dagar innan det är dags för nedsläpp.
En tung tackling tänder publiken, en lyckad dragning får fansen att stiga upp och en magisk räddning får hela publiken att kollektivt dra efter andan. Och då pucken äntligen går i mål bryter en enorm eufori ut i ena lägret medan desperationen sprider sig i det andra.
Efter bara någon minut är rollerna utbytta och de som precis kastat mössan i golvet får slänga den i luften i stället och glädjedansen får ett abrupt slut på den andra läktaren.
Känslorna åker berg och dal-bana och det är bara att luta sig tillbaka och njuta av skjutsen.
Det här är det jag kommer att sakna.
Då de tre Jokeritsupportrarna som leder hejarklacken står på sargkanten med ryggarna vända mot publiken och med megafon och mikrofon i handen och uppmanar de egna att sjunga, skrika och stödja sitt lag och dessutom passar på att sätta i gång rop mot HIFK vet man att känslorna är på ytan.
En av de tre killarna har till och med tryckt upp en t-tröja med texten "Hata IFK" på.
För att hockeyn ska beröra och väcka starka känslor krävs förutom det egna laget också ett starkt förhållande till motståndarna. En av de viktigaste ingredienserna för en levande supporterkultur är att fansen har ett (hat)förhållande till motståndarlaget.
Den biten går båda lagens supportrar miste om efter den här säsongen då Jokerit försvinner till KHL.
För jag har svårt att tro att motståndare från Prag, Zagreb, Vladivostok, S:t Petersburg eller Minsk väcker lika mycket känslor bland Jokeritfansen. Ingen lär trycka upp en t-tröja på ryska med texten "Hata Ska".
Nu återstår ett "vanligt" derby i ligan innan Helsingforslagen tar farväl av varandra på ett minst sagt värdigt sätt med Vinterklassikern på Olympiastadion.
I Ishallen i december är det dags för sista ligaderbyt på Nordenskiöldsgatan och i mars får vi igen uppleva den fantastiska stämningen och inramningen som gör utomhusmatchen till något alldeles speciellt.
Då sången tystnat i Olympiaborgen och lagen lämnat stadion kommer fansen att dra en djup suck och tänka tillbaka på alla fina gemensamma stunder på olika sidor av spelplanen.
Det är det de kommer att sakna.