Utrikeskrönika: Justitierådets envisa Quick-kamp
Det rasar en debatt på högsta juridiska nivå i Sverige för tillfället. I centrum står Göran Lambertz, justitieråd och medlem i Högsta domstolen och före detta justitiekansler.
Lambertz för en desperat kamp mot, vad som kan tyckas, bättre vetande. Ensam på barrikaderna står han och deklarerar för en förvånad värld att allt gick rätt till när Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, dömdes för åtta mord.
Grävande journalister har bevisat hur Bergwall proppades full med narkotikaklassad medicin, hur han övertalades att minnas ”rätt” i så kallade förhör, hur han neddrogad erkände en rad mord och vallades i skog och mark för att peka ut lik som inte fanns och hur en sektliknande skara av psykologer styrde allt som skedde kring Bergwall.
Att det här makabra skådespelet ledde till att Sture Bergwall fälldes för 8 av de 39 mord han erkände är en gåta för alla, utom för Göran Lambertz, och för den polis och åklagare samt de psykologer som var inblandade.
Nu står Lambertz i tv och i tidningar och försvarar alla fällande domar mot Sture Bergwall. Absolut inga fel har begåtts, trots att Bergwall i senare domstolsprövningar friats för samtliga mord.
Den senaste debatten i Sveriges TV i tisdags, där Lambertz ogiltigförklarade alla andras åsikter, var så pinsam att erfarna debattörer som satt hemma i soffan desperat grep efter närmaste skämskudde.
Men varför gör Lambertz det här? Varför klamrar han sig fast vid sin ståndpunkt, trots att precis allt pekar på att han har fel?
Ett svar kan vara att han försöker rädda sin heder. År 2006 utredde han själv domarna mot Bergwall. Hans slutsats var att de var väl underbyggda och att allt hade gått rätt till, vilket han kom fram till på åtta dagar, eller en dag för varje mord, som Aftonbladet skrev i onsdags.
Efter sina senaste utspel har Göran Lambertz fått en tsunami av kritik emot sig. Det hör inte till vanligheterna att domarkollegor öppet kritiserar varandra, men när Lambertz som ledamot i Högsta domstolen säger något som kan tolkas som att en person som friats i domstol ändå är skyldig har en gräns passerats.
Det har fått flera domare att öppet kräva Lambertz avgång, med motiveringen att han skadar förtroendet för rättsväsendet. Domarfackets ordförande sade till exempel att många domare skäms för Lambertz.
Till och med den heliga skiljelinjen mellan politik och rättsväsende överträddes när socialdemokraten Morgan Johansson, ordförande för riksdagens justitieutskott, tyckte att det vore dags för Lambertz att tänka på reträtt.
Lambertz sitter ändå stadigt på sin stol i Högsta domstolen om han inte avgår självmant. En HD-domare avskedas bara om han eller hon gör sig skyldig till brott eller kapitalt missköter sin uppgift.
Och när det gäller fallet Bergwall är det kutym att sitta kvar. Ansvarig polis, åklagare, psykologerna på Säterkliniken, där Bergwall fortfarande är inspärrad, ingen av dem har ställts till svars. Nu ska hela härvan utredas på nytt av en statligt tillsatt Quick-kommission.
Men det allra sorgligaste är ändå att åtta mord fortfarande är ouppklarade. Och att sju av dem är preskriberade.
Förklara det för de anhöriga, den som kan.