PS: Fennovoima är mer än kärnkraft
Mörka moln tornar upp sig vid kärnkraftbolaget Fennovoimas horisont. Företagets kärnkraftverk kan drabbas av de indirekta följder av Ukrainakrisen som många talar om, men som ingen har egentlig koll på ännu.
För en utomstående betraktare verkar det som om Fennovoima skulle gå från en kris till en annan. Delägare drar sig ur projektet, ledningen byts ut gång på gång och nu börjar också det politiska stödet svikta.
Från företaget självt kommer ändå bara positiva uttalanden. Personalen ökar, projektet framskrider planenligt och nya delägare kommer att presenteras inom kort. Behovet av ny produktionskapacitet utan utsläpp av koldioxid är stort.
Sanningen är alltså inte alltid så entydig. Men hur det än går i slutändan har Fennovoima ingen lätt resa framför sig.
När Fennovoima grundades 2007 var läget på många sätt väldigt annorlunda än det är nu. Elpriset hade stigit mer eller mindre kontinuerligt i tio år och Fortum dominerade den inhemska elmarknaden. Det andra kärnkraftsbolaget Industrins Kraft, TVO, hade ett väldigt cementerat ägande.
Det fick elintensiv inhemsk industri och kommunala energiverk utanför TVO att slå ihop sig om det gemensamma projektet Fennovoima. Kärnkraftskunnande och kapital stod den tyska energijätten Eon för. Eon ägde till en början också en tredjedel av aktierna.
Så kom finanskrisen och recessionen. Fortum var fortfarande stort och TVO omöjligt att köpa in sig i. Men elbehovet växte inte som förr och i takt med att företagens resultat blev sämre minskade också viljan att investera.
I oktober 2012 meddelade Eon att företaget säljer allt det äger i Finland. Eons andel köpte ryska Rosatom småningom, men Fennovoima har inte haft lika stor tur då det gällt att hitta nya ägare i stället för de kommuner och företag som dragit sig ur projektet.
Till råga på allt måste Fennovoima nu söka om en komplettering av det principtillstånd att bygga sitt kraftverk i Pyhäjoki som riksdagen beviljade 2010. Det för att den planerade kraftverkstypen Rosatom ska bygga inte fanns med i den ursprungliga ansökan.
Det finns ingenting som tyder på att krisen i Ukraina eller EU:s sanktioner mot Ryssland skulle sätta käppar i hjulet för kärnkraftverksprojektet, uppger Fennovoima. Men från att ha haft en klar majoritet i riksdagen för sitt projekt börjar också tidigare positivt inställda riksdagsledamöter nu tveka.
En sak är att De gröna anser att det är frågan om ett nytt kärnkraftstillstånd, något den här regeringen kommit överens om att inte bevilja. Regeringen kunde säkert klara några månader också utan grön medverkan om partiet beslöt att lämna den.
Men viktigare än så är Fennovoimas trovärdighet.
Att byta ut vd med motiveringen att projektet nu går in i en ny fas är ohållbart. Och att dessutom inte göra det bara en, utan två gånger. Varför inte tala öppet om de problem som finns och på så sätt åtminstone få poäng för att vara ärlig? De här förklaringarna är det ingen som tror på. Att bygga ett kärnkraftverk är ett långt projekt, det har alla varit medvetna om från början. Då anställer man inte direktörer som man tycker klarar sin uppgift bara under en specifik fas.
Näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) har uttryckt sin oro över de täta personbytena och han har alldeles rätt. Fennovoima måste ha en långsiktighet också på topposterna.
Krisen i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland har också fått riksdagsledamöter att dra öronen åt sig. Rosatom, som står Putinkretsarna nära, är trots allt den största enskilda ägaren.
Oro över uteblivna elleveranser på grund av det ryska ägandet behöver ingen känna, fast de etiska argumenten i en sådan här situation väger tungt. Men än en gång, det är frågan om ett projekt på lång sikt och sanktionerna kommer knappast att gälla i evighet.
Finland upplever nu ett tredje år utan tillväxt och investeringarna lyser med sin frånvaro. Ett nytt kärnkraftverk med allt jobb som hör till det skulle därför vara välkommet. På sikt behövs dessutom ny elproduktionskapacitet utan tvekan.
Det är bara att konstatera att för Fennovoimas del är tajmningen usel. Företaget har många odds emot sig och gör dessutom sig själv en björntjänst genom sin kommunikationspolitik.