Radiostunder som påverkar
Ni vet den där känslan när man är tvungen att sitta kvar i bilen trots att man redan är framme på parkeringsplatsen. Eller det där ögonblicket när man tvingas hyscha åt sitt sällskap som överröstar radion i köket. För mig är de här stunderna de bästa bevisen på när ett radioprogram fungerar.
Jag upplevde de här ögonblicken hela tre gånger under julhelgen och samtliga tre handlade om samtalsprogrammet Påverkaren i radio Vega.
Först var det språkvårdaren Charlotta af Hällström-Reijonen som nyanserade bilden av finlandismer i vårt språk. Vilka ord och uttryck är lätta att tukta och vilka är verkligt sega ogräs? Ordet påverkare är för övrigt i viss betydelse en finlandism och betyder i rikssvenskan närmast en person som utövar otillbörlig påtryckning. Språkvårdare rekommenderar att hellre använda ordet opinionsbildare om man avser en inflytelserik person.
Ordet opinionsbildare passar i stor utsträckning in på den andra personen som fick mig att stanna upp under julhelgen. Samtalet med biståndsarbetaren Karl Augustson böljade fram mellan skratt och gråt. Augustsons beskrivning av mod, kärlek, ilska, rädsla, glädje, tro och hopplöshet i hans strävanden att försöka hjälpa krigsoffer var samtidigt en komprimerad berättelse om det innersta i själva mänskligheten.
När litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström ur ett könsperspektiv analyserade snedvridningen av olika litteraturpriser i dagens påstått jämställda Norden, var det säkert många med mig som fick sig en rejäl ögonöppnare. Både bildligt och konkret bjöd programmet på ord och inga visor.
För att ett radiosamtal ska lyckas trollbinda lyssnarna krävs såväl passion som kunskap av både den intervjuade och redaktören. Gemensamt för Witt-Brattström, Augustson och af Hällström-Reijonen var glöden i hur de delade med sig av sina tankar och insikter. Redaktören Peik Henrichson var i sin tur den pålästa samtalspartnern som visade fingerstoppskänsla i balansen mellan att lyssna och att bryta för en fråga.
I samspelet mellan passionen och den djupa kunskapen uppstår den klassiska situationen när du som lyssnare mitt i allt märker att du intresserar dig för något som du inte trodde att du var intresserad av. Stunder som breddar ditt synfält och som ger dig nya samtalsämnen att överraska med under kaffepausen.
Magin med fungerande radio är att den skapar bilder som är starkare än i tv. Radio som medium är på den här punkten jämförbar med en välskriven text, som skickar ut läsaren på en inre resa i den egna skallen. Den paradoxala slutsatsen är att ett välgjort traditionellt medieinnehåll, som till exempel ett avskalat samtal mellan två personer i radion, förvandlas till en multimedial upplevelse i mottagarens sinnen.