Ta ett djupt andetag i Hfrs SFP!
Man kan inte äta kakan och ha den kvar. Därför uppstår valet mellan Cygnaeus skola och en ny Busholmsskola.
Det förslag utbildningsverkets svenska linje har lagt fram om skolnätet i södra Helsingfors skulle skapa en svensk grundskola på Busholmen och också den nordiska skola som SFP har föreslagit och som har fått ett brett politiskt stöd.
Den nordiska linjen, underställd det finska skolväsendet, skulle definitivt främja det svenska i Helsingfors. Skolan skulle starta från noll och byggas upp i ett samarbete mellan den finska och den svenska skolan i det nya skolhuset.
Enligt utbildningsverket är den svenska Busholmsskolan en förutsättning för att den nordiska linjen ska bli av.
Den nordiska linjen vore en möjlighet också för helsvenska familjer, vars barn inte annars har någon naturlig kontakt med finskan och därför har svårt med språket.
Nackdelen med förslaget är att huset där Cygnaeus skola arbetar, och där Bangatans folkskola fanns före det, inte längre skulle fungera som en svensk skola.
Det är synd om det anrika huset på Bangatan går förlorat som svenskt rum. Men jämförelsen med byskolor som läggs ned haltar betänkligt. Verksamheten skulle flytta till Norsen, 800 meter längre bort. Hela södra distriktet skulle vara ett enda upptagningsområde. Det betyder att barnen inte måste gå i den närmaste skolan. Problem uppstår förstås om en skola inte har plats för alla intresserade. Då måste principen om närskola väga tyngst.
Förslaget kommer inte som en blixt från klar himmel för skolnätet har utretts i ett år. I höstas återremitterade utbildningsnämndens svenska sektion det förra förslaget, som gick ut på att årskurs sex från områdets alla grundskolor skulle placeras i Norsen.
Föräldrar till barn i Cygnaeus skola protesterar nu högljutt, precis som vid tidigare förändringar. Det skrämmer SFP som är rädd för den resursstarka väljaropinionen.
För SFP gäller det att vara modigt och ta ansvar för nytänk, både pedagogiskt och för svenskan i Helsingfors.
Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
Logga in för att kommentera.