Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) och hans ryska kollega Vladimir Kolokoltsev diskuterade vid ett möte i Vanda i tisdags den nya situationen i finska Lappland där en invandring från Ryssland plötsligt har uppstått.
Orpo betecknade i går mötesatmosfären som god och var optimistisk beträffande möjligheterna att hitta lösningar på hur den nya situationen gemensamt ska hanteras från Finlands och Rysslands sida.
Ministrarna betonade enligt ett pressmeddelande att det är speciellt viktigt att nå en lösning för att bland invandrarna hitta element som har kopplingar till organiserad brottslighet och terrorism.

Minister Orpo var mycket noga med att inte på något sätt kritisera Ryssland eller ifrågasätta landets nya praxis att inte kräva visum för människor som ska överskrida gränsen. På en direkt fråga om Orpo känner till orsaken svarade han att han inte vet och inte heller tänker ta till några gissningar.
Borde inte goda grannar kunna öppet diskutera även svåra frågor utan konsekvenser eller rädsla för dylika? På tjänstemannanivå lär frågan i alla fall ha diskuterats, men det är oklart om något entydigt svar gavs.
Det har under de senaste månaderna kommit över 1 000 personer från Ryssland utan Schengenvisum. En del av dem är asylsökande som haft Ryssland som transitland, medan andra är personer som redan i flera år har jobbat och bott i Ryssland.
Bland annat en plötslig "visumfrihet" antyder att trafiken av asylsökande har styrts till Lappland med de ryska myndigheternas tillåtelse eller rentav med deras assistans. Det här är av allt att döma en alltför känslig fråga för den finländska politiska ledningen att beröra och uttala offentligt. Finland har en tradition av att huka sig för den mäktiga grannen och en rädsla finns även nu för vad som händer om man tar sig ton.
En fränare inställning från Finlands sida i det här fallet kunde skapa en verkligt livlig flyktingtrafik vid Finlands östgräns. Ryssland har förutsättningar att skapa en sådan situation om man så önskar. Speciellt om EU täpper till invandringen i Grekland söker sig flyktingarna andra vägar, till exempel till Ryssland.

Tyvärr hade den ryska inrikesministern Vladimir Kolokoltsev inte tid att överhuvudtaget träffa finländska medier. Det erbjöds således ingen möjlighet att ställa frågan till honom - varför Ryssland gjort en helomvändning beträffande tidigare strikta visumkrav.
Finland vill inte äventyra en eventuell lösning och inrikesminister Orpo underströk att man vill tona ner den politiska delen och koncentrera sig på att gå vidare via myndighetssamarbete. Det är också en bilateral lösning man föredrar, trots att det är fråga om en yttre gräns för hela Schengenområdet som trafiken gäller.
Politiken är i alla fall närvarande på hög nivå. Redan i morgon träffar statsminister Juha Sipilä sin ryska kollega Dmitri Medvedev i S:t Petersburg och då kommer invandringsfrågan också upp. Orpo antydde att han väntar sig att en lösning då kommer ett steg närmare, utan att precisera på vilket sätt det ska ske.

Situationen kan lösas med hjälp av rådande och gällande bilaterala statsavtal, brottsbekämpningsavtal och överenskommelser om gränsarrangemang. Trots det finns det nu ett behov av att förhandla fram ett nytt samarbetsdokument. Varför?
Känslan av politisk teater ligger i luften. Ryssland skriver ett eget manuskript, besätter rollerna och testar grannländernas reaktioner. Tyvärr drabbas också många hjälpbehövande och verkliga asylsökande bland statisterna i uppsättningen. De kan inte påverka spelets gång och slutscenen.