Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner
    Jan-Erik Andelin
    Ledare
    Jan-Erik Andelin
    Det inte rätt att vi i Finland firar hundraårsminnet av 1917–1918 genom att skära i gymnasieundervisningen i historia.

    Mer än en röd lanterna

    Foto: Wikimedia Commons
    Publicerad: 16.01.2016 00.41 • Uppdaterad: 16.01.2016 11.39

    Ämnesord

    • Historia
    • Skolor
    • Gymnasier
    • historieundervisning
    • 1917
    • 1918
    • inbördeskriget 1918

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Vi firar hundraårsminnet av 1917–18 års upprörande händelser med att skära i vår historieundervisning – om just den tiden.

    Det är snart etthundra år sedan det var inbördeskrig i Finland. Den enklaste beskrivningen av hur det började brukar vara att socialisterna sent en söndagskväll i januari 1918 hissade en röd lanterna på arbetarföreningens hus i Hagnäs i Helsingfors. Därefter gick man in till centrum och ockuperade järnvägsstationen, telefoncentralen och telegrafen. Revolutionen och kriget i den sju veckor gamla republiken hade börjat.

    För att veta att ett krig inte börjar ur tomma intet behöver man kunna historia. Det känns inte rätt att vi i Finland firar hundraårsminnet av hur brutalt finländsk humanitet och kultur klappade samman i 1917 och 1918 års händelser – genom att skära i gymnasieundervisningen i historia.

    Kriget kom efter att ett folk och en nation hade blomstrat upp vid världsutställningar och olympiska spel, i musik, i konst, genom ett framgångsrikt lantbruk, genom folkbildning och jämställdhet för kvinnor. Den ryska tiden var i Finlands historia på många sätt en god tid, som upphörde i blodsvintern 1917–18.

    I händelser, där Minna Canths, Gallen-Kallelas och Sibelius land störtades i en sällsynt orgie av våld, slakt och hämnd dödades 37 000 människor. Sällsynt många av dem var civila, och många dog som fångar.

    Människor och förfäder till nu levande människor sköts i Västankvarn, svalt i Dragsvik, internerades i Helsingfors och drunknade i isarna utanför Pellinge. I det som hände sammanfattas allt: hur brutal människan plötsligt och oväntat kan bli; hur tydliga mönster om och om igen upprepas i världshistorien.

    Vita och röda dödade varandra i skuggan av ett världskrig (det första), ett imperiums sönderfall (Ryssland), en nations födelse (Finland), en ny samhällsideologis framväxt (socialismen), motsättningar mellan fattiga och rika, ett politiskt vakuum och inte minst av den egenmakt som dåtida gatupatruller tog sig (i skyddskårer och arbetargarden).

    Av historien kan vi lära oss att se samma händelser komma igen i olika skepnad – och att alla samhällsordningar förr eller senare vacklar och övergår i nya på omstörtande och brutala sätt.

    Gatupatruller i offentliga rum har möjligen 2016 fått större rubriker än vad det verkliga hotet utgör. Men ett samhälle som har läst sin historia kan tyda tecknen.

    En måndag 1905 öppnade Stockmann i hörnet av Alexanders- och Unionsgatan, trots att det var storstrejk. De självorganiserade röda gardena i staden ansåg att strejken borde fortsätta och rök ihop med affärens personal och andra som blandade sig i.

    I det politiska vakuum och de osäkra tider som rådde, kallade polismästaren in universitetets gatupatruller, studentgardet på 400 man. De båda trupperna stod till sist stridsberedda på Alexandersgatan, men övertalades till slut att gå hem.

    Den som kan sin historia vet hur allting hade utvecklat sig tolv år senare. Då följde åren 1917–18 som fortfarande har en stank av tabu genom våra släktled.

    Historieforskare eller skönlitterära författare som Kjell Westö har fått oss att lägga pusslet i våra huvuden om varför vi finländare är sådana vi är på grund av dessa händelser.Det är inte klokt att lämna nya generationer utan ramar och fakta om varför allt detta hände.

    Jan-Erik Andelin
    Ta kontakt Flera artiklar av Jan-Erik Andelin

    KommentarerLäs regler för kommentarer >>

    Regler för kommentarer

    Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

    Här är våra spelregler:

    • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
    • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
    • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
    • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
    • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



    Det är inte tillåtet att:

    • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
    • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
    • använda svordomar och obscena ord.
    • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
    • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
    • göra reklam.
    • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
    • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
    • använda osakliga användarnamn (signaturer).



    Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



    Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



    Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



    Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.

    Logga in för att kommentera.

    Kom ihåg mig
    Registrera ett konto för att kommentera

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     

    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet