Vad är strategi?
Livslångt lärande – vem har inte hört det förut? Behovet av att ständigt förnya sig, uppdatera sin utbildning, lära sig nya tekniker förklaras vanligen med externa faktorer: världen och samhället förändras snabbt, globaliseringen ställer nya krav och så vidare.
Sedan kommer till exempel The Economist i ett av sina senaste nummer och ifrågasätter åtminstone ett av påståendena. "Boomen i Silicon Valley ger intrycket av att vi befinner oss i den gyllene tiden av dynamism och visst finns det vissa industrier och nya företag som kommer upp med någonting revolutionärt", skriver tidningen i en ledare, här i fri översättning från engelskan till svenska.
Bara för att sedan servera kallduschen – sedan 1970-talet har inte små företag grundats i likadan snigelfart som i dag.
Det handlar förstås om USA men en rätt våghalsig gissning – eftersom jag inte har kollat upp det – är att det inte ser mycket annorlunda ut i Europa.
Mantrat om snabbhet och behovet att anpassa sig för att hänga med har upprepats så ofta att det har blivit en "sanning" som sällan ifrågasätts. Jämsides med detta förses folk med etiketter utifrån sitt beteende. Viljan att ständigt lära sig någonting nytt och förmågan att snabbt växla från ett spår till ett annat förklaras av sociologer på ett sätt som får folk att framstå som fogliga lamm på väg till slaktbänken snarare än som tänkande individer.
Det gäller alltså att ha en strategi, inte bara för sin karriär utan också för sitt liv.
Det är knappast troligt att de som vill veta vad en sådan strategi eventuellt kunde vara tar tag i Mintzbergs bok om de tio klassiska strategimodellerna. I själva verket undrar man ibland om ens alla de som gärna lägger upp presentationer de kallar strategier ens har bläddrat i den.
Så vad är då en strategi? Den som brukar citeras i detta sammanhang är Michael Porter som i Harvard Business Review ställde frågan redan 1996.
Om man kan tro honom handlar strategi inte om att vara bättre än andra på att göra saker, inte heller om att vara operativt mer effektiv.
I grunden handlar det om att vara annorlunda, unik.
Lättare sagt än gjort, också när det gäller att lägga upp en strategi för sig själv. Men med den insikten om det unika stiger det tidigare så fogliga lammet ur ledet och går sin väg. Inte bort från, utan snarare till.
Vill det sig riktigt väl lyckas lammet få den andra med sig. Om målet har formulerats tydligt nog.