Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Yrsa Grüne
    Ledare
    Yrsa Grüne
    "Det räcker inte med att man bombar mål i Syrien. Det gäller att hålla ögonen öppna för andra länder i riskzonen."

    Skygglapparna måste av om IS ska kunna stoppas

    Publicerad: 05.12.2015 20.05

    Ämnesord

    • Islamiska staten IS
    • Mellanöstern

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Trots försöken att bekämpa terroristorganisationen IS genom samarbete är risken stor för att man missar någonting.

    Sedan terrordåden i Paris för ett par veckor sedan har flera EU-länder i rask takt meddelat om ökade insatser för att tillsammans med Frankrike försöka krossa terrororganisationen Islamiska staten, som också kallas Daish.
    Vissa milstolpar kan betecknas som historiska – eller en återgång till det som gällde förr. Sådana kan ha en betydelse också för Finlands insatser i krishantering.
    Besluten följer grovt taget två huvudlinjer. Insatser på annat håll än i Syrien och direkta insatser för att driva IS bort från organisationens huvudkvarter i den syriska staden Raqqa är en linje.
    Brittiske premiärministern David Camerons regering fick grönt ljus av parlamentet för att inleda bombningar i Syrien. Det stopp mot dylik inblandning, som har gällt sedan oklarheter upptäcktes i förre premiärministern Tony Blairs argumentering 2003 för att delta i invasionen av Irak, är därmed slut.

    Storbritannien och USA bildade stommen i den koalition som utan ett FN-mandat i mars 2003 inledde bombningar mot Irak och landets dåvarande ledare Saddam Hussein. Saddam Hussein störtades, hans Baathparti förbjöds och de i huvudsak sunnimuslimska irakiska officerarna och poliserna avpolletterades.
    Skarp kritik har framförts mot ockupationsmakterna för deras handlande. Det finns tecken på att frustrationen och bitterheten bland sunnimuslimska militärer sådde fröet till det som senare skulle kalla sig IS.
    Nu deltar brittiskt bombflyg med franska och amerikanska styrkor i bombningarna av IS-mål i Syrien. Ryssland är också militärt inblandad i Syrien.

    Den andra huvudlinjen handlar om att avlasta Frankrike i krishanteringsoperationer. Detta gäller främst Mali. Tyskland meddelade kort efter terrordåden i Paris att landet är redo att tredubbla sin styrka i Mali till cirka 600 soldater. Utöver detta föreslår den tyska regeringen att ytterligare 1 200 soldater ska stödja den militära operationen i Syrien.
    Också det är historiskt, Tyskland brukar undvika beslut som gör att landet kan uppfattas som en ockupationsmakt.
    För Finlands del gäller att antalet fredsbevarare i Afghanistan inte skärs ned som planerat. Krishanteringsoperationen i Mali har nämnts som ett möjligt alternativ också för Finland.

    Fokus ligger alltså i Mellanöstern – Syrien, Irak, Libanon och Afghanistan när det gäller försöken att kväsa IS. I bakgrunden ligger flyktingkrisen i Europa och ambitionen att minska skarorna från just Syrien och Irak som försöker ta sig ut ur dessa länder.
    Medan brittiskt, amerikanskt och ryskt flyg bombar mål i Syrien, inklusive staden Raqqa, smider IS planer på att flytta sin administrativa verksamhet till staden Sirte i Libyen om Raqqa faller, enligt en färsk artikel i The New York Times.
    Det är ett skräckscenario för alla andra än IS. Libyen har inget fungerande statskick, rivaliserande grupper har inte lyckats enas om ett gemensamt styre. Ett av hindren för att stävja människohandeln med flyktingar som skeppas över Medelhavet har varit att människohandlarna fritt kunnat operera i och utifrån Libyen.
    Internationella polis- eller militärstyrkor har inte heller kunnat placeras i Libyen.

    Speciellt utsatt är Tunisien. I förra veckan sprängde en självmordsbombare sin sprängladdning när han skulle stiga på en buss i huvudstadens Tunis centrum. Det var det tredje bombattentatet i år. I mars dödades 22 människor i ett museum i Tunis och i juni dödades 38 turister på semesterorten Sousse.
    Demokratin och säkerheten i Tunisien vacklar. Optimismen från 2011 när Tunisiens diktator Zine El Abidine Ben Al störtades och den arabiska våren inleddes har tunnats ut. En grupp civila organisationer som har lyckats lotsa politiken in på demokrati, bort från våldet, erhöll Nobels fredspris i år.
    Kan man tänka sig att Finland kunde vara med – eller rentav ta initiativet – till att stärka stödet för att utveckla och stödja denna linje i Tunisien?
    Det räcker inte med att man bombar mål i Syrien eller Irak. Det gäller att hålla ögonen öppna för andra länder som är i riskzonen. Ett eller två steg i rätt riktning i dessa länder garanterar inte att nästa steg tas i samma riktning. Men eftersom det åtminstone än så länge finns en vilja bland många i Tunisien att undvika våld vore det viktigt att stödja också dem.

     

    Yrsa Grüne
    Ta kontakt Flera artiklar av Yrsa Grüne

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet