Rätt riktning men mycket kvar

Det officiella resultatet av parlamentsvalet i Burma – officiellt omdöpt av militärjuntan till Myanmar – dröjer. Men i går erkände regeringspartiet USDP (Förenade solidaritets- och utvecklingspartiet), som är nära lierat med den forna militärjuntan, sitt nederlag.
Aung San Suu Kyi gjorde sitt bästa för att dämpa ivern bland sina anhängare – det verkade som om NLD (Nationella demokratiska förbundet) skulle få 70 procent av platserna i parlamentet. Men också hon lät förstå att hon räknar med en brakseger för NLD.
Internationella observatörer sade att valet i stora drag gått rätt till. Men in i det sista finns det en oro för att USDP bedrivit taktikspel, i synnerhet när det gäller förhandsrösterna. Inför valet varnade den engelskspråkiga Karen News, språkrör för Karenfolket som är en av de minoriteter som fortfarande för en väpnad kamp mot regeringens styrkor, för att burmeserna inte ens längre vet hur man röstar i val. Karenernas försök att ordna seminarier om parlamentsval förhindrades på vissa orter av regeringsstyrkorna.
En stor utmaning för den nya regeringen är hur man ska hantera minoriteterna i landet. I synnerhet det muslimska rohingyafolket som inte ens har rösträtt är enligt FN en av världens mest förföljda minoriteter.

NLD står inför också andra stora utmaningar. Under Aung San Suu Kyis ledning vann partiet stort redan i valet 1990 men militären hindrade partiet från att bilda regering.
Aung San Suu Kyi, som efter moderns diplomatkarriär i Indien, bodde och studerade i flera länder, återvände till Burma först 1988 när hennes mor var döende.
Besöket råkade sammanfalla med en folkresning. Det blev upptakten till Aung San Suu Kyis politiska karriär och hon reste inte tillbaka till maken och sönerna i Storbritannien. Hon inledde en kamp för demokrati utan våld.  Nobels fredspris mottog hon 1991.
Fram till 2010 styrdes landet av en hård militärjunta. Under den tiden dömdes Aung San Suu Kyi flera gånger till fängelse. Domarna omsattes ibland till husarrest men det gemensamma för dem var att hon inte fick vara politiskt verksam, ett förbud hon ändå trotsade.
Efter att Aung San Suu Kyi frigetts 2010 inledde hon en dialog med militärjuntan och kritiska röster höjdes för vad man såg som att hon böjt sig för militärerna. Men hennes sega kamp för demokrati har vägt tyngre.
Oppositionen bojkottade det val som ordnades för fyra år sedan. Det betyder att valet i söndags var det första fria valet på 25 år i Burma.

Militären kommer ändå att hålla politiken i ett stadigt grepp. Enligt lag har militären rätt till 25 procent av parlamentsplatserna, oberoende av hur det gått i valet. Trots att det är NLD och USDP som har synats mest i valrapporteringen finns det tiotals andra partier. Vissa av dessa kan avgöra vem som blir Burmas president eftersom parlamentet väljer presidenten. Den sittande presidenten Thein Sein vill bli omvald.
Aung San Suu Kyi kan inte ställa upp som presidentkandidat eftersom detta enligt Burmas konstitution inte är möjligt för en person med barn som är utländska medborgare. Aung San Suu Kyis två söner med hennes brittiske make har brittiska, inte burmesiska pass.
Aung San Suu Kyi har låtit förstå att hon eftersträvar en plats "ovanför presidenten". Det kan handla om att hon vill bli talman i parlamentet.
Även om NLD:s seger befästs återstår mycket att göra innan man kan kalla Burma en demokrati.