Besparas Helsingforsbarn?
Helsingfors tycker inte att regeringens förslag om att spara på dagvården är motiverade.
Det handlar om att begränsa den subjektiva dagvårdsrätten och att göra grupperna för över treåringar större. Stadsstyrelsen motsätter sig alltså det här efter omröstning. Det gäller det stadens utlåtande om lagförslagen, som alltså är på remissrunda. Ministeriet och regeringen beaktar utlåtandena som man vill.
Det finns 23 000 finska och 2 100 svenska dagisbarn i Helsingfors. Om den subjektiva dagvårdsrätten begränsas till 20 timmar per vecka för barn, vars föräldrar inte arbetar eller studerar, så beräknas det gälla 1 600 Helsingforsbarn. Besparingen skulle vara 3,5 miljoner, men då har man inte beaktat den ökande byråkratin och att intäkterna i form av dagvårdsavgifter sjunker. Det som för en vanlig människa låter som en stor summa pengar är de facto en struntsumma för Helsingfors.
Större grupper skulle medföra en större besparing, ungefär 13,7 miljoner, men det förutsätter att dagvården kan ordnas lika effektivt som nu. Besparingen ska vägas mot det faktum att en OECD-jämförelse har kommit till att finländsk småbarnsfostran är så bra just för att grupperna är små och personalen proffsig.
SFP:s representant i stadsstyrelsen, Marcus Rantala, har fullständigt rätt i sitt uttalande för Yle att småbarnsfostran är en bra form av tidigt stöd och ingripande.
Stadsstyrelsen röstade alltså om sitt utlåtande. Samlingspartiets, Centerns och Sannfinländarnas medlemmar hade velat stödja regeringens linje men De gröna, SDP, Vänsterförbundet och SFP, som tillsammans är starkare i huvudstaden än regeringspartierna är, ville alltså annorlunda.
Förhoppningsvis står Helsingfors fast vid sitt beslut att prioritera barnen även om regeringen genomför de här lagarna. Det är möjligt att de ekonomiska aspekterna i det skedet tar över, men man kan alltid hoppas att barnen går före också då.