Två ess i EU-test
Den här veckan får både statsminister Juha Sipilä (C) och utrikesminister Timo Soini (Sannf) sitt verkliga elddop i EU-sammanhang. Soini deltar redan i dag i EU:s utrikesministermöte i Luxemburg och på torsdag strålar Sipilä samman med sina kolleger från de övriga EU-länderna för ett två dagars toppmöte i Bryssel. Men Sipilä har också i dag ett snabbt sammankallat möte med de andra regeringscheferna inom eurozonen.
Ett visst intresse för de två gulnäbbarna i de här sammanhangen kommer säkert att märkas, dels för att de är relativt obekanta, dels för att den nya regeringen har gjort en del kursändringar jämfört med tidigare finländska regeringar – bland annat i fråga om invandring.
Regeringschefernas toppmöte innehåller flera stora frågor där Sipilä knappast kommer att inneha en huvudroll men hans uttalanden och markeringar noteras säkert noggrant. Sannolikt är nyfikenheten ändå större på Soini på grund av hans partitillhörighet och ordförandeskap i Sannfinländarna.
Utrikesministrarna ska bland annat diskutera migrationsproblem. Det gäller framför allt hur de enorma flyktingströmmarna till Italien och Grekland ska hanteras. EU-kommissionen föreslog för några veckor sedan att 40 000 nyanlända flyktingar ska fördelas till övriga EU-länder på ett rättvist sätt. Ärendet går med säkerhet vidare till toppmötet.
Flyktingsituationen i speciellt Italien är på gränsen till kaotisk och närmast i de östeuropeiska EU-länderna finns ett motstånd mot en solidarisk tvångsfördelning av mottagandet av flyktingarna.
Hittills har Sipiläs regering sällat sig till östeuropéernas läger och talar för att mottagandet av flyktingar bör vara frivilligt. Vid toppmötet får han med den inställningen finna sig i att placeras i en grupp han nödvändigtvis inte ser som den mest naturliga för Finland. Kanske en ögonöppnare.
Det har de senaste dagarna också framkommit en vis oenighet i den finländska regeringen, Sannfinländarna är föga oväntat kraftigast för att inget land ska påtvingas flyktingar.
Ett annat stort och eldfängt ärende som finns på EU:s mötesbord den här veckan är Ukraina. En förlängning av sanktionerna mot Ryssland på grund av krigshandlingarna i Ukraina ska ha överenskommits på EU-ambassadörsnivå och beräknas kunna godkännas definitivt redan i dag på utrikesministermötet.
Att inte fortsätta sanktionerna är knappast ett alternativ i en situation då ryska trupper och ryskstödda separatister fortsättningsvis håller östra Ukraina i sitt grepp och dagliga sammandrabbningar med ukrainska styrkor förekommer.
För att sanktionerna ska ha önskad effekt krävs i alla fall en bättre övervakning. Financial Times refererade för några dagar sedan källor som vittnade om alla kryphål som finns i sanktionsnätet och om en medvetet slapp övervakning från nationella myndigheters sida. Så länge det är så är det inte fråga om verkliga sanktioner.
Morgondagens möte i Paris mellan utrikesministrarna från Frankrike, Tyskland, Ukraina och Ryssland ger säkert också stoff för EU-toppmötet på torsdag och fredag.
Greklands ekonomiska kris och skuldproblem landar också på regeringschefernas bord. Ett extra eurotoppmöte hålls redan i dag om ett kompromissförslag som grekerna under helgen manglade fram och på söndagseftermiddagen presenterade för EU-kommissionens ordförande och för Tysklands och Frankrikes ledare. Ifall det behövs kommer Grekland upp ännu på det egentliga toppmötet på torsdag-fredag.
Grekland är i desperat behov av pengar för att undvika bankrutt, men en utlovad utbetalning av en ny lånerat på drygt sju miljarder euro blir obetald om den grekiska regeringen inte följer överenskommelserna och sparkraven från långivarna. I månadsskiftet går det nuvarande låneprogrammet ut, då ska också lån på 1,6 miljarder euro återbetalas.
Om ingen lösning hittas vid toppmötet är ett grekiskt utträde ur euroområdet sannolikt. Det kan få åtminstone en stor symbolisk betydelse - medlemskap kan också hävas.
Toppmötet blir ett nytt mått på hur enat EU i dag står, eller hur splittrad och osolidarisk unionen är. För Finland ger mötet också svar på i vilket läger Finland under den nya regeringen står och vilken roll Sipilä tänker ta som ansvarig för EU-frågor. Som Finlands representant vid toppmöten är Sipilä skyldig att väsentligt höja den EU-profil han hittills visat upp.