Jaktplansköp är också politik
Det är hög tid att tala klarspråk om det militära samarbetet med USA.
Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) har aktat sig noga för att komma med åsikter om vad försvarets Hornetplan borde ersättas med. Om han har några preferenser, det vill säga.
Niinistö har till och med fört fram tanken att det kan handla om också annat än ett visst antal jaktplan, en kombination av obemannade flygplan, så kallade drönare, och jaktplan, till exempel.
Allt är därmed öppet när den första rapporten om jaktplansköp överlämnas till försvarsministern i morgon.
Med tanke på det effektivt marknadsförda konceptet om ett integrerat militärt samarbete mellan Finland och Sverige kunde den nästa generationens Jas Gripen vara ett alternativ.
Enligt Anders Gardberg, landsdirektör för Saab International har E-klassens Gripen utvecklat för Nordeuropas förhållanden och kommer att vara den kanske modernaste när produktionen kommer i gång.
Gardberg är tidigare kommendör i Dragsvik och har också varit militärattaché vid Finlands ambassad i Stockholm.
Väl underrättade källor hävdar ändå att Jas Gripen inte kommer i fråga.
Franska Dassault Rafale och Eurofighter Typhoon är enligt flygexperter mer Natokompatibla än Jas men enligt dem börjar båda vara föråldrade när vi kommer in på nästa årtionde.
Stor publicitet har kommit amerikanska F-35 till del. Men planets utveckling har kantats av upprepade bekymmer och det har flera gånger belagts med flygförbud.
Svårigheterna har för det mesta berott på att man har velat utrusta det med så många kapaciteter och finesser att slutresultatet blev ett långsamt och dyrt men, efter att de värsta barnsjukdomarna åtgärdats, ett femte generationens jakt- och attackplan med smygteknik.
Det andra amerikanska alternativet F/A-18E/F Super Hornet är en helt ny, inte bara uppdaterad, version av de Hornetar som flygvapnet har.
Att ersätta de gamla Hornetplanen beräknas kosta mellan fem och tio miljarder euro. Det betyder att ändamålsenlighet måste vägas mot prislappen och motköp. Men det är inte allt.
När Finland under Elisabeth Rehns (SFP) tid som försvarsminister valde de amerikanska Hornetarna före de svenska Jas-planen uppfattades detta nog som en politisk markering.
Dessutom drabbades de svenska Jas-planen i initialskedet av problem vilket gjorde att de amerikanska Hornetplanen helt enkelt var mer tillförlitliga.
Under sitt besök i Sverige underströk statsminister Juha Sipilä (C) att krisen i Ukraina och situationen i närområdet har fört Finland och Sverige närmare varandra. Det är logiskt att två små icke militärt allierade länder samarbetar.
Det man inte säger rent ut är att både Finland och Sverige är öppna för ett integrerat bilateralt militärt samarbete med USA. Intresse finns säkert också på den andra sidan av Atlanten på grund av de två icke allierades geografiska läge.
Det närmaste man har kommit är att poängtera att vissa militära övningar, särskilt gäller detta flygövningar, har skett inom ramen för samarbetet mellan Finland, Sverige och USA och inte Nato. Spridda kommentarer om hur viktigt samarbetet med USA är för Finland respektive Sverige har ändå förekommit ofta under det senaste halvåret.
Om en vecka är det igen dags för den årliga säkerhetspolitiska sammankomsten på Gullranda med president Sauli Niinistö som värd.
I stället för den sedvanliga Natoretoriken där man inte kommer vidare av orsaker som inte enbart beror på Finland och Sverige, kunde det vara fräscht att tackla det militära samarbetet ur denna trestatssynvinkel.
Det närmaste man har kommit är att poängtera att vissa militära övningar, särskilt gäller detta flygövningar, har skett inom ramen för samarbetet mellan Finland, Sverige och USA och inte Nato. Spridda kommentarer om hur viktigt samarbetet med USA är för Finland respektive Sverige har ändå förekommit ofta under det senaste halvåret.
På söndag och måndag är det igen dags för den årliga sammankomsten på Gullranda med president Sauli Niinistö som värd.
I stället för den sedvanliga Natoretoriken där man inte kommer vidare av orsaker som inte enbart beror på Finland och Sverige, kunde det vara fräscht att tackla det militära samarbetet ur denna trestatssynvinkel.