EU gav en hemanmärkning
EU-kommissionen har ögonen på Finland, nu ger Jyrki Katainen underkänt åt sin egen ekonomiska politik.
Finland fick som väntat en anmärkning av EU-kommissionen för att landet bryter mot EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
Redan i EU:s konjunkturprognos i början av maj konstaterades att Finland inte uppfyller stadgandena i stabilitetspakten. Ekonomin i EU tar äntligen fart, men Finland är ett undantag.
Statistikcentralens färska rapport visar att Finlands ekonomi backade både under det första kvartalet i år och under det sista kvartalet i fjol. Minskad bnp under två kvartal i rad är en officiell definition på recession.
Den obefintliga tillväxten understryker allvaret i kommissionens varning, konjunkturerna ger ingen draghjälp.
Kommissionen kan ställa Finland under specialgranskning och sätta upp en tidsram för när åtgärderna ska vara genomförda, i sista hand kan Finland dömas till böter ifall ingenting görs.
Det har ändå aldrig hänt. Anmärkningen är inte heller någonting unikt, i själva verket har alla EU-länder utom Estland och Sverige i något skede råkat ut för kommissionens särskilda uppmärksamhet.
När det gäller Finland avvaktar EU-kommissionen tills det nya regeringsprogrammet är klart.
Så här långt är budskapen från förhandlingarna precis sådana som kommissionen vill höra. Regeringsförhandlarna är väl medvetna om de strukturella underskotten i ekonomin, och de har också förbundit sig att vidta tuffa åtgärder.
Juha Sipilä talar dessutom allt oftare om ett underskott på tio miljarder euro och inte om de sex miljarderna som Finansministeriet anser borde sparas under den här riksdagsperioden.
Anpassningen kommer att handla om nedskärningar i alla offentliga utgifter, bland annat har indexjusteringarna av både inkomstöverföringar och pensioner diskuterats.
Men här borde förhandlarna ha ett bredare perspektiv än det strikt statsfinansiella. Minskade eller helt slopade justeringar betyder att medborgarnas köpkraft minskar. Lyfter Finland verkligen sig ur krisen genom att göra medborgarna fattigare? Den medicinen biter åtminstone inte i Grekland.
Samtidigt borde regeringen investera för att förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, till exempel rusta upp det illa eftersatta vägnätet.
Anmärkningen till Finland är en påminnelse om den krisande ekonomin, men den innebär också en politisk prestigeförlust. När finanskrisen slog till agerade Finland skolmästare för de krisdrabbade länderna. Nu slår kommissionen officiellt fast att Finland inte klarade av att leva som man lärde.
Kommissionen har tillgång till en ytterst insatt och sakkunnig expert i sina egna led, förre statsministern Jyrki Katainen vet bättre än de flesta varför Finland har hamnat i det här läget.
Katainen är nu med om att underkänna den ekonomiska politik som hans egen regering förde.
Finlands relationer med EU utvecklas enligt de tidigare riktlinjerna. Sannfinländarnas bomärke syns tydligast i skrivningen om att Finland förhåller sig kritiskt till ökade åtaganden i den ekonomiska krishanteringen. Finland betonar att krisländerna själva ska ta ansvar för stabiliseringen av sin ekonomi.
Det kan ses som ett indirekt löfte att Finland vidtar åtgärder för att inte själv bli följande krisland.
Den blivande regeringen slår också fast att EU-medlemskapet är ett politiskt val som förankrar Finland vid den västliga värdegrunden. När Finland dessutom betonar att EU utgör en viktig säkerhetspolitisk gemenskap råder det ingen tveksamhet om landets geopolitiska position.