Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    John-Erik Jansén
    Ledare
    John-Erik Jansén
    Inte ens trafiken är längre någon säker oljekonsument.

    Blir oljan någonsin dyr igen?

    Publicerad: 13.05.2015 00.20

    Ämnesord

    • Ekonomi
    • Miljö
    • Naturtillgångar
    • Oljepriset
    • skifferolja

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Den billigare råoljan får konsekvenser för världsekonomin. Kommer skifferrevolutionen av sig?

    Priset på råolja har halverats på ett år, under första kvartalet av 2015 var medelpriset 54 dollar. Just nu är pristrenden stigande, dagsnoteringen rör sig kring 65 dollar per fat.
    De flesta bedömare är ändå överens om att det dröjer länge innan råoljan når de tidigare toppnivåerna, om den någonsin gör det.

    Enligt det optimistiska scenariot i en rapport från producentsammanslutningen Opec kostar oljan omkring 76 dollar per fat år 2025. Den pessimistiska bedömningen är under 40 dollar. Scenarierna måste läsas med reservation, oljeprisets utveckling har många gånger trotsat prognoserna.
    Men förnybar energi och effektivare energianvändning konkurrerar på allvar med de fossila energikällorna. Just nu är solenergin på stark frammarsch, också i Finland.

    År 2013 byggdes det globalt flera kraftverk för förnybar energi än för fossil energi. Oljan har redan strukit på foten, nu hotas också kolet och naturgasen. Det kan också bli aktuellt att se över lönsamhetskalkylerna för nya kärnkraftverk.
    Inte ens trafiken är längre någon säker oljekonsument. Bilbränslet innehåller biokomponenter, inom sjöfarten konkurrerar flytande naturgas med fartygsdieseln, och inom elbilsindustrin tror man att genombrottet för billiga batterier med hög kapacitet väntar runt hörnet.
    I ett finländskt perspektiv är billigare råolja goda nyheter för oljeförädlingsindustrin, samtidigt som minskad efterfrågan och pressade priser trycker ned lönsamheten.

    Det långvarigt höga oljepriset gjorde det attraktivt att utnyttja källor som dittills hade betraktats som olönsamma. Under det senaste decenniet har skiffergas och skifferolja förändrat den amerikanska energistrategin.
    Gasen och oljan finns i skifferlager på ett par kilometers djup, utvinningen är komplicerad och kräver bland annat enorma mängder vatten som används för att spräcka fram bränslet.

    Det finns skiffergas och olja också i den europeiska berggrunden, men inte minst miljökonsekvenserna gör att Europa knappast blir någon stor producent. Frankrike har helt förbjudit spräckningen, och Europaparlamentet understryker i sitt ställningstagande att operatörerna ska ha det fulla ansvaret för alla direkta och indirekta skador.
    Det fallande oljepriset påverkar utvinningen av skifferbränsle, analytiker tror att oljepris på 50-60 dollar per fat kommer att ha en märkbar inverkan på produktionen.
    Om Opecs bedömning är riktig och oljepriset stannar på den här nivån kan skifferrevolutionen komma av sig.
    Men än så länge har produktionen inte minskat, och många bolag har investerat i de rikaste förekomsterna och den vägen reducerat produktionskostnaderna.

    Oljebolagen är i alla fall angelägna om att ha tillräckligt många ben att stå på. I USA gav Obama-administrationen nyss ett villkorligt lov för Shell att igen börja borra i de arktiska vattnen utanför Alaska.
    Oljeborrning i den känsliga arktiska miljön är en risk, så sent som 2012 slet sig en av Shells riggar och gick på grund utanför Alaska.
    Men i ett snävt finländskt perspektiv kan det vara goda nyheter, med dagens oljepriser har Rysslands intresse att prospektera oljefälten i Ishavet gått i stå, till många finländska teknologiföretags besvikelse. Nu öppnas en ny marknad för arktisk offshore-teknologi.
    Företag som medverkar till oljeutvinningen i Arktis har förstås full tillgång till miljöorganisationernas uppmärksamhet.

    John-Erik Jansén
    Ta kontakt Flera artiklar av John-Erik Jansén

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet