Juha Sipilä – ett oskrivet blad
Centern är valets stora segrare även om partiet fick en lite mindre andel av förtidsrösterna än väntat.
Det var visserligen ganska klart att Centerns otroligt höga stöd i mätningarna inte skulle realiseras fullt ut i valet. Men Centern verkar ändå, precis som väntat, vara den klara valsegraren, även om partiets försprång skulle krympa då alla röster har räknats. Då knappa 40 procent av rösterna var räknade låg Centern på drygt 23 procent, en jätteseger jämfört med det urusla resultatet 2011. Samlingspartiet och SDP låg otroligt jämnt och i skrivande stund är det svårt att tippa hur det går. Däremot kom Sannfinländarna klart efter tvåan och trean med sina knappa 16 procent av rösterna. Partiets stora utmaning är att mobilisera sina väljare och det finns antagligen en hel del av dem som skapade skrällen 2011 som har blivit besvikna. SFP såg i början av kvällen ut att hålla sina platser. De gröna överraskade i början av rösträkningen med att få oväntat bra siffror. Deras väljare brukar rösta först på valdagen.
Allt tyder på att Juha Sipilä leder regeringsbildningen med sikte på att bli statsminister.
Vi vet väldigt lite om vilken slags statsminister Finland får i Juha Sipilä. Som politiker är han oerfaren. Han har varit riksdagsledamot i fyra år och Centerns ordförande i tre.
Inom sitt eget parti har han förändrat arbetet och infört samma metoder som han använde som företagsledare – klara målsättningar och olika team med rapporteringsskyldighet.
Juha Sipilä har hänvisat till sina erfarenheter som företagsledare även då han har besvarat frågor om hur han ska leda regeringens arbete och hur han kommer att agera i sin utrikespolitiska roll, inom EU-politiken.
Regeringen mår utan vidare bra av att arbeta mera kollektivt, som en grupp, än vad man har gjort under de senaste årtiondena.
När Paavo Lipponen (SDP) var statsminister 1995–2003 miste regeringens aftonskola sin funktion. Aftonskolan är ett informellt möte då ministrarna, regeringspartiernas gruppordförande och de viktigaste medarbetarna kan diskutera politiska frågor. Lipponen ville inte hålla seminarier men förlorade samtidigt ett forum som kan skapa samhörighet.
Under Matti Vanhanens (C) tid som statsminister 2003–2010 infördes regeln att inom ramen för regeringsprogrammet ge den föredragande ministern rätt fria händer. Var och en skötte sin egen tomt. Det skapade inte heller ett gemensamt ansvar.
Juha Sipilä har sagt att han vill att regeringen jobbar som ett team, och det är en av orsakerna till att han vill ha betydligt färre ministrar i sin regering än vi blivit vana vid. När sexpartiregeringen tillträdde hade den 19 ministrar, det sista året 17.
Sipilä har talat för tolv ministrar. De flesta med erfarenhet av regeringsarbete anser det vara orealistiskt. Det skulle nämligen innebära bara en minister för de stora och tunga ministerierna som utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Dessutom skulle det innebära en risk för att statssekreterare och andra politiska medarbetare skulle få större makt utan det ansvar inför riksdagen och folket som en minister har.
Ju fler partier den nya regeringen består av desto större blir trycket på att öka antalet ministrar.
EU-politiken och utrikespolitiken är de områden där Juha Sipiläs åsikter framstår som mest diffusa. Ändå är EU-politiken en oerhört viktig del av statsministerns arbete. Därför var det ett stort misstag av Sipilä att inte delta i debatten om EU-politiken i mars.
Eftersom Sipilä är så oerfaren som politiker betyder det att han har få internationella politiska kontakter. På en direkt fråga under valrörelsen om hur han tacklar det var svaret att han har erfarenhet av internationella företagarnätverk.
Hur värdefull företagarerfarenheten än är så kan den inte användas som modell, varken för att leda Finland eller för att driva Finlands sak inom EU och i resten av världen. Politiken är också en juridisk process eftersom det handlar om lagar och förordningar. Det innebär en tröghet som inte enbart är av ondo.
Centern har ett grundmurat rykte att alltid dra hemåt och att pressa ut ännu några fördelar för sig själv när ett förhandlingsresultat redan är nått. Det ska bli intressant att se hur Centern under Juha Sipiläs ledning agerar. Förväntningen är att Sipiläs Center är annorlunda, men Sipiläs ledarskap prövas först i regeringen och blir beroende av vilka Centerpolitiker som blir ministrar och vem som leder riksdagsgruppen.