Reformen nådde inte målet
Det finns en bas för reformen av social- och hälsovården, men partierna är inte längre bundna till den underkända modellen.
När grundlagsutskottet förra gången vände tummen ned för förslaget till social- och hälsovårdsreform sade Centerns Tapani Tölli i social- och hälsovårdsutskottet att det var ett fall framåt.
Utskottet försökte få reformen på benen genom ett nytt förslag i expresstakt, men det blev bara ett snubblande som inte nådde målet. I går sade grundlagsutskottet nej också till den nya versionen.
Det sista och största av regeringens reformprojekt rinner ut i sanden.
Efter grundlagsutskottets tunga kritik stod det klart att det inte var möjligt att åstadkomma en grundlagsenlig version på den tid som stod till buds.
Social- och hälsovårdsutskottet gjorde dessutom ett stort avsteg från normal beredning genom att själv göra ändringarna i förslaget utan att sända det tillbaka till regeringen.
I förbifarten hann utskottet till och med be kommunerna om kommentarer till den nya modellen, tid: två dagar.
De vårdreformstroende (omsorgsminister Susanna Huovinens, SDP, uttryck) har kritiserat både grundlagen och grundlagsutskottet för att de kan tänka förhindrar en reform som ska ge medborgarna jämlik vård.
Så är det naturligtvis inte. Utskottet visade sin integritet genom att se till att ett förslag med stora hål inte blev lag. Det var regeringen som inte kunde leverera ett lagförslag som håller måttet.
I går handlade kommentarerna om hur viktigt det är att reformarbetet fortsätter. Mycket har utretts, det finns en grund att jobba vidare på.
Men nu har partierna fria händer att arbeta för andra modeller.
SFP:s Mikaela Nylander pekade på kommunernas roll när allt fler uppgifter flyttas till överkommunala strukturer. Alternativen kan vara starka samkommuner eller folkvalda organ med beskattningsrätt.
Partiledarna som en söndag i mars i fjol lanserade den numera underkända strukturen med fem vårddistrikt kan rädda en del av sin prestige genom att påminna om att det viktigaste inte är förvaltningen utan att åstadkomma jämlik och kostnadseffektiv vård.
Nu vet man åtminstone vad som inte fungerar.