Skrämselpropaganda från kullen
Den amerikanska kongressen blev en spelbricka i den israeliska valrörelsen.
President Barack Obama kommenterade den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahus tal med att det varken innehöll någonting nytt eller några alternativa konstruktiva förslag. Han har rätt.
Det handlar naturligtvis om Irans kärnprogram och det avtal som USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Kina hoppas kunna ingå med Iran i slutet av mars.
Om avtalet blir av – vilket inte alls är säkert – hävs sanktionerna i utbyte mot full insyn i Irans kärnprogram. Sådana närmanden får Israel att se rött. Netanyahu kallar avtalet dåligt. Enligt Mellanösternexperten Per Jönsson vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm handlar Netanyahus reaktion också om att Israel är den enda kärnvapenmakten i Mellanöstern och vill så förbli.
Iran står konsekvent fast vid att kärnprogrammet är avsett enbart för fredliga ändamål. Men graden av anrikat uran i kombination med att man inte gått med på bred insyn är grunden för befogad oro över att landet i hemlighet vill utveckla kärnvapen.
Avsikten med avtalet är att nå en pragmatisk lösning. Mellanöstern har förändrats och Irans betydelse har vuxit, i synnerhet när det gäller att bekämpa Islamiska staten i Syrien.
Också oppositionen i Israel misstror Iran. Skillnaden är att Netanyahu erbjöds den bästa tänkbara internationella arenan – den amerikanska kongressen – för att hålla sitt utrikespolitiska linjetal inför det israeliska parlamentsvalet den 17 mars.
Efter terrordåden i Paris och flera hot mot judar i Europa uppmanade Netanyahu alla judar i Europa att flytta till Israel eftersom de bara där kan känna sig trygga. Netanyahus tal i kongressen hade samma budskap: välj mig, för bara jag kan garantera ett säkert Israel. Skrämselpropaganda, den här gången riktad mot de israeliska väljarna.
Visst var det en spark på smalbenet av republikanerna åt Obama att bjuda Netanyahu utan att tala med Vita huset. Men det är amerikansk inrikespolitik. En brytning mellan USA och Israel kan man inte tala om.
Obama är helt enkelt bara mer pragmatisk än Netanyahu.