Kamp om tilläggsmandatet
Valet i huvudstaden är symbolladdat och har därför en betydelse utöver själva valresultatet. Konstellationerna avviker också.
Helsingfors är landets näst största valkrets efter Nyland och i valet i april ökar antalet mandat med ett. Det betyder att 22 huvudstadsbor kommer att representera Helsingfors i granitborgen.
Det blir en hård kamp om tilläggsmandatet och påfallande många partier har räknat ut att det är just de som ska knipa mandatet. I riksdagsvalet för fyra år sedan förlorade alla tre stora Helsingforspartier – Samlingspartiet, SDP och De gröna – mandat. De som vann då var Sannfinländarna och Vänsterförbundet. Centern har svårt att klara sig i Helsingfors men det är ändå inte omöjligt att både Paula Lehtomäki och Olli Rehn väljs in.
SFP:s enda mandat var inte hotat 2011. Då valdes Astrid Thors och nu hör SFP till de partier som hoppas på ett tilläggsmandat. Eftersom Thors i mitten av perioden började arbeta för OSSE och hennes suppleant Jörn Donner inte ställer upp har partiet en genuin konkurrenssituation, vilket sporrar valarbetet. Marcus Rantala, mångårig medarbetare till SFP-ministrar och sedan två år också aktiv i Helsingforspolitiken, har ett gott utgångsläge men kan inte alls ta något för givet. I många år har SFP-väljarna röstat in en kvinna. Många kvinnor som ofta kandiderat för SFP i Helsingfors ställer upp också nu, men kan ha svårt att markant öka sitt stöd trots att varken Thors eller Eva Biaudet är med längre. Till dem hör Päivi Storgård, Silja Borgarsdottir Sandelin, Veronica Hertzberg och Anna Jungner-Nordgren.
Nya namn, som också kan komma med nya väljare, är Hilkka Olkinuora och Christina Dahlblom. För ett tilläggsmandat krävs ungefär 7 000 röster mer än SFP brukar få. Olkinuora har en klart socialliberal profil, som brukar få stöd i Helsingfors, medan Dahlblom är bekant i näringslivskretsar. Bland de manliga kandidaterna är Nicholas Anderson också ett näringslivsnamn medan Björn Månsson, Johan Ekman och Patrik Gayer är bekanta SFP:are. Det nyaste tillskottet, Jufo Peltomaa, är en helt finsk kandidat som personifierar SFP-drömmen att gå hem hos finska väljare som landets enda liberala parti. Uppstart-företagaren och rapartisten Peltomaa är något helt annat än en typisk SFP-profil, vilket känns uppfriskande.
Samlingspartiet kan trots det negativa spinnet i opinionsmätningarna räkna med att fortsätta som huvudstadens största parti. Lasse Männistö ställer inte upp och Jan Vapaavuori kommer att lämna sin kandidatur så fort hans nya jobb i Luxemburg är klart. Partiets lista består ändå av många bekanta namn som Pertti Salolainen, Ben Zyskowicz och Sari Sarkomaa kryddat med nykomlingar som Joel Harkimo. Frågan är ändå om Samlingspartiet lyckas återta de två mandat man förlorade senast.
Helsingfors näst största parti De gröna har en stor utmaning eftersom varken Osmo Soininvaara eller Anni Sinnemäki längre är med och de lämnar över 15 000 röster efter sig. Nuvarande riksdagsledamöter Pekka Haavisto, Outi Alanko-Kahiluoto och kanske också Johanna Sumuvuori, som kom in på suppleantplats, har ett försprång. Starka namn är Antero Vartia, Maria Ohisalo och Emma Kari. Maria Vuorelma är svensk kandidat.
SDP är Helsingfors tredje största parti men i det förra riksdagsvalet fick man fyra mandat precis som De gröna. Den stora frågan är om den milda medvind som partiet upplevt i mätningarna gäller också i Helsingfors, där många bekanta namn finns bland kandidaterna. Erkki Tuomioja hör till dem, liksom före detta partiordförande, talman Eero Heinäluoma. Nya starka namn är Pentti Arajärvi, Pilvi Torsti och Nasima Razmyar. Svensk kandidat är Thomas Wallgren.
Uttryckligen i Helsingfors flåsar nämligen Vänsterförbundet SDP i nacken. I EU-valet körde VF om SDP i huvudstaden och partiet har sedan Paavo Arhinmäki blev ordförande förnyat sig grundligt i Helsingfors. Det är inte omöjligt att VF kniper ett tredje mandat här. Anmärkningsvärt är också att VF samlar många svensk- och tvåspråkiga – Veronica Honkasalo och Dan Koivulaakso hör till dem förutom riksdagsledamot Silvia Modig.
Sannfinländarnas nominering har inte lyckats i och med att varken Jussi Halla-aho eller Juha Väätäinen ställer upp. Sampo Terho kniper säkert ett mandat men partiet har svårt att behålla positionerna med tre mandat.
Helsingforsvalet blir hur spännande som helst och det som händer i huvudstaden har en symbolisk betydelse utöver själva valresultatet.
Rättelse: I ledaren stod ursprungligen felaktigt att Astrid Thors skulle ha fått ett uppdrag inom OECD, men de facto började hon arbeta för OSSE, Orgnaisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Felet är nu rättat i texten.