Hållbart men kontroversiellt
Internationella domstolens beslut att inte fälla Kroatien eller Serbien för folkmord verkar som en salomonisk dom.
För att över huvud taget begripa vad det handlar om måste man gå tillbaka till den första hälften av 1990-talet. Det forna Jugoslavien som bestod av de sex delrepublikerna Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien, Makedonien och Montenegro höll på att bryta samman. Slovenien var först med att förklara sig självständigt 1991, Kroatien följde efter i juni samma år.
Den kroatiska självständighetsförklaringen ledde till en våldsam militär konfrontation där först styrkor som bestod av kroatienserber samt olika paramilitära grupper motsatte sig självständigheten. Sönderfallet fortsatte och 1992 bildades den forna jugoslaviska republiken, FRY, som bestod av enbart Serbien och Montenegro.
Belägringen av staden Vukovar hösten 1991 har stått som en symbol för konflikten. Staden utsattes för hård beskjutning av serbiskt artilleri men tömdes också på nästan hela sin serbiska befolkning. Serberna grundade "den serbiska republiken Krajina" inom Kroatien. I en militär offensiv, kallad Operation Storm tömdes Krajina på hela sina serbiska befolkning i augusti 1995 när mellan 200 000 och 300 000 etniska serber drevs på flykten.
Internationella domstolen i Haag, ett av FN:s ledande organ, anser att det inte kan bevisas att någondera parten, serberna i Kroatien och kroaterna i återerövringen av Krajina, har haft som mål att utplåna alla kroater, respektive serber, folkmord.
Jugoslaviens upplösning med frågor kring när en ny stat kunde axla ett juridiskt ansvar ledde förmodligen till att ingendera parten fälldes.
Domen är ändå bitter för bägge parter, inte minst för de serber som med våld tvingades lämna sina hem i Kroatien. Operation Storm leddes av kroaten Ante Gotovina, en av de huvudanklagade i Brottmålsdomstolen för det forna Jugoslavien, ICTY. Gotovina fick en fällande dom 2011 men överklagade och släpptes överraskande fri 2012.