Nya former av deltagande
Valdeltagandet är med nordiska mått mätt lågt i Finland och det finns en befogad oro för att ointresset för politik omvandlas till förakt.
En väsentlig del av ett demokratiskt samhälle är att människor har en möjlighet att påverka och att de har förtroende för systemet och samhället. Det skapar den legitimitet som det demokratiska samhället vilar på. Det räcker alltså inte med att alla har rösträtt. Om förtroendet och legitimiteten saknas faller systemet ihop inifrån.
Därför är det oroande att partierna inte längre är folkrörelser i samma mening som förr. Partierna har blivit valrörelser och ibland också en karriärväg. De som är politiskt aktiva - demokratins gräsrötter – är värda en eloge men samtidigt är det uppenbart att nya former för samhälleligt deltagande behövs.
Åbo Akademi presenterade strax före jul sitt projekt med medborgardiskussioner. Av naturliga orsaker fick mätningen av de finskspråkigas attityder till det svenska i Finland mest uppmärksamhet i offentligheten. Den andra delen av forskningen handlar just om att hitta former för medborgarinflytande. Projektet heter Demokrati och medborgarperspektiv och det pågick 2006 till 2014. Analysen av materialet fortsätter.
Det man undersöker är hur människors attityder förändras när de diskuterar med eller utan regler, med likasinnade eller med människor som tycker annorlunda. Den här gången valde man alltså inställningen till det svenska i Finland som tema. Tidigare har kärnkraft och energipolitik respektive invandring diskuterats.
Både forskning och vardagsiakttagelser visar att vi har en tendens att söka oss till likasinnade och helst diskuterar med dem som kan bekräfta att vi tycker rätt. Det här leder till att åsikterna polariseras ännu mer. I förlängningen är det en fara för demokratin om samhälleliga diskussioner förs mellan likasinnade men inte mellan människor som tycker olika.
Nätet har gett människor möjlighet att nå ut med sina åsikter på ett helt annat sätt än förr. Tyvärr har nätet också lett till att människor i allt högre grad kan diskutera med likasinnade och skapa sig egna bubblor dit folk som tycker annorlunda inte hittar eller är välkomna.
Forskarnas hypotes är att normer för diskussionerna – på nätet och i det verkliga livet – har betydelse.
I det konkreta fallet med inställningen till svenska svarade över 7 000 personer på en första enkät. Av dem fortsatte drygt 300 personer diskussionen i smågrupper. Drygt hundra deltog i diskussionen via nätet i ett webbforum och resten möttes i Tammerfors och diskuterade ansikte mot ansikte. Deltagarna delades in enligt åsikter och grupperna bestod alltså av likasinnade. Men en del grupper fick regler och en moderator som såg till att reglerna följdes medan andra grupper inte fick några regler och hade en moderator som observerade diskussionen.
Diskussionsreglerna, eller normerna, handlade om att visa respekt mot övriga deltagare, att lyssna och att vara öppen för avvikande åsikter. Alla grupper fick ett kort och neutralt infoblad om svenskan i Finland.
De första resultaten bekräftar forskarnas hypotes. De som deltog fick på nytt besvara samma enkätfrågor som tidigare. I de grupper som hade en mera negativ attityd till svenskan och som hade regler att följa ökade förståelsen för svenskan. I de grupper där inga regler fanns blev inställningen mera negativ. Men för grupperna med en positivare inställning till svenskan hade reglerna ingen betydelse, i båda fallen blev attityderna ännu mer toleranta.
Vad betyder det här? För det första är det positivt att människor är beredda att revidera sina åsikter när de har tillgång till fakta och möts av andra åsikter än sina egna. För det andra att det alltså är viktigt att det finns forum där olika åsikter möts, med regler som kräver respekt och en moderator som ser till att de följs. För det tredje att samhällsdiskussionen inför viktiga beslut delvis kunde vara institutionaliserad i form av medborgarpaneler. Till exempel inför folkomröstningar kommunalt och nationellt.
Politikerna måste ha mod att skapa nya former av samhälleligt deltagande, även om det sker utanför partierna och därmed utanför deras kontroll. Erfarenheterna visar att förståelsen för politikerna också ökar när man själv är tvungen att ta ställning till svåra frågor.