Medborgarinitiativet och demokratin
Riksdagen har fått ta emot sex medborgarinitiativ och slutfört behandlingen av två. Förbudet mot pälsdjursnäringen röstades ned medan initiativet om att slopa energibevisen för småhus de facto till stora delar omfattades i två separata klämmar. Det är åtminstone riksdagens talman Eero Heinäluomas (SDP) tolkning.
Talmannen vill stävja den besvikelse över medborgarinitiativens genomslagskraft som kan skönjas på en del håll. Ett medborgarinitiativ ska ha 50 000 underskrifter för att riksdagen ska behandla det och det kräver en hel del arbete. Förväntningarna på vad det ska resultera i har kanske på sina håll varit alltför högt ställda.
Heinäluoma har rätt i att oberoende av om riksdagen godkänner initiativet eller inte skapas en rätt bred samhällelig debatt om den fråga initiativen gäller. Å andra sidan har de som kritiserar riksdagens sätt att behandla initiativen också sina poänger. Kravet om att de utlåtanden utskotten får om initiativen genast borde vara offentliga är till exempel berättigat – uttryckligen med tanke på den samhälleliga debatten.
Diskussionen om medborgarinitiativen visar på vikten av att nya demokratiformer och medborgarpåverkan faktiskt leder till konkreta resultat. Annars är slutsatsen att tilltron till påverkningsmöjligheterna minskar, i stället för att öka.