Finland vill bli myndigt
“Upplysningen är människans utträde ur sin självförvållade omyndighet”, sade filosofen Immanuel Kant år 1784, men arbetet är fortfarande halvvägs. I Finland syns åter en aktiv strävan mot ett mentalt och socialt paradigmskifte bort från förmynderi, mot större individuellt ansvar och frihet. Bland de många frontlinjerna märks de numera tätt återkommande debatterna om förbud och krav på systematisk storstädning i regelverken.
Veckoslutets “viskigate” är ett lysande exempel på en sådan frontlinje.
Regionförvaltningsverkets överinspektör Jarmo Oresmaa krävde att ordet whisky avlägsnas från öl- och whiskymässans namn med hänvisning till förbudet mot att göra reklam för starksprit. Två dryckesbloggare drog slutsatsen att ordet whisky måste censureras helt, och liberaliseringsmobben på sociala medier körde igång.
När Oresmaa äntligen fick förklarat att förbudet endast gällde ordet whisky i anslutning till marknadsföring, hakade de reaktionära på – ”här ser vi hur osunt förhållande finländare har till alkohol”.
Bägge missar – eller vill inte se – poängen med viskigate i den stora berättelsen. Dels att den finländska regeldjungeln är så vildvuxen att byråkrater faktiskt kan hota inhibera ett evenemang om inte ett visst ord stryks ur namnet. Dels att vuxna finländare inte har problem med att svälja historien om en kontrollmyndighet som vill och försöker censurera ordet whisky ur offentligheten.
Det säger mycket om behovet av att sträva mot ett paradigmskifte i vårt land.