Dyr politisk aningslöshet
På bara några dagar har Laura Räty med sin aningslöshet lyckats skada Samlingspartiets omsorgsfullt byggda image som allas parti.
I fredags väckte Laura Räty (Saml) en storm av indignation när hon i en intervju lät förstå att det är få finländare som tjänar under 2 600 euro per månad.
Räty hade fel. Det finns en halv miljon skattebetalande föräldrar i den gruppen. Det är särskilt illa att just social- och hälsovårdsministern är så aningslös i fråga om de betingelser som gäller för en så stor del av finländarna.
Rätys sits blir inte bättre av Yles granskning av de läkarfirmor som möjliggjort att läkare tar ut sin lön i form av skattefria utdelningar och löneförmåner. Hon har som privatläkare vid sidan av andra jobb fått inkomster som skattefria utdelningar fram till 2009 då lagen ändrades. 2011 blev hon stadsdirektör i Helsingfors – med ansvar för social- och hälsovård, och slutade arbeta som läkare.
När Laura Räty blev minister sjönk hennes månadslön med 2 700 euro, alltså lite mer än den summa som enligt förslaget ska utgöra den månatliga inkomstgränsen för att få det nya barnavdraget i beskattningen. Det är kanske inte underligt att Rätys förankring i den verklighet där det är svårt att få pengarna att räcka till det mest grundläggande ifrågasätts.
Tidigare har Räty ställt höga krav på andras omdöme. Det gällde Merja Ailus, vd för Keva, den offentliga sektorns pensionsbolag. Som styrelseordförande drev Räty på avsked för Ailus. På grund av slarv i Kevas rutiner och interna granskning hade Ailus fått väl tilltagna förmåner. Laura Räty ansåg att Ailus inte hade det omdöme hon väntar sig av en direktör för ett offentligt pensionsbolag. Nu frågar sig många vilket Laura Rätys omdöme är och hur aningslös en minister får vara.
Substansfrågan handlar alltså om det nya skatteavdrag för barn som regeringen Stubb har beslutat införa för att kompensera de nedskärningar i barnbidraget, som regeringen Katainen beslöt göra i mars. I den nya regeringens programförklaring framgår att skatteavdraget ska riktas till föräldrar med lägre inkomster. Räty håller fast vid sin kritik av det beslutet. Om kompensationen ska riktas till de flesta barnfamiljer så skulle det kanske vara enklare att backa barnbidragsnedskärningen, som SFP har föreslagit. Då blir nedskärningen mindre, men den drabbar ändå de familjer som har små inkomster. Det är alltså en politisk avvägningsfråga. Hur det går borde klarna i samband med budgetförhandlingarna den här veckan.
Laura Räty har på bara några dagar lyckats skada både sin egen och Samlingspartiets image. Mest handlar det om bilden att Samlingspartiet driver alla finländares intressen. Just samlingspartistiska politiker brukar säga att vi alla sitter i samma båt och att motsättningarnas tid är förbi. Det budskapet har definitivt fått sig en törn.