Skatteattityder som går i arv
Dagens arvsskatt har nått vägs ände. För att stimulera tillväxten och underlätta generationsskiften är den svenska modellen att föredra.
Frågan om arvsskattens vara eller inte vara har studsat upp och ner på den politiska agendan i åratal. Många initiativ till en större reform har tagits och lika många har raskt skjutits ned. Under de senaste månaderna har dock frågan stadigt förankrat sig på allt fler politikers agenda och sannolikt kommer arvsskatten att bli en av de större frågorna med skattepolitiska förtecken i nästa års val.
En reform av arvsskatten har alla förutsättningar att bli en riktigt het potatis. Den berör många, den delar finländarna på den klassiska ideologiska axeln och den symboliserar synen på rättvisa. Och så finns dessutom finansmannen Björn Wahlroos med på ett hörn.
I veckan publicerade tidningen Kaleva en färsk enkät som de låtit Taloustutkimus göra. I den enkäten fick 1 000 finländare svara på frågor om den nuvarande arvsskatten. Resultaten överraskade många. Hela 56 procent av de svarande vill behålla skatten i sin nuvarande form och 34 procent vill avskaffa den. Var tionde kunde inte ta ställning. Men frågan är hur många som visste vad alternativet kunde vara?
Forskningschef Juho Rahkonen vid Taloustutkimus anser att resultaten stöder den värdering finländarna anser viktigast, nämligen rättvisan. Det som man inte har tjänat ihop till själv ska beskattas.
Den nuvarande regeringens motto är ett ”öppet, rättvist och djärvt Finland”. Försvarsminister Carl Haglund (SFP) argumenterade delvis med den devisen när han i juni kom med sitt utspel om att slopa den nuvarande arvsskatten. Han vill liksom många övriga i hans parti ersätta arvsskatten med en skatt på realiseringsvinsten.
Haglund motiverade sin ståndpunkt med bland annat en rapport från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT), som sade att en förändrad arvsskatt skulle skapa cirka 5 000 nya jobb tack vare ett smidigare generationsskifte för småföretagarna. Rapporten var för övrigt beställd av Familjeföretagarnas förbund, som länge har lobbat för en förändring.
Ett ännu tyngre argument för en förändring får man genom att titta på erfarenheterna av den modell man redan länge har använt i Sverige och som även Norge införde i år. Den svenska modellen anses allmänt vara en av motorerna bakom det ekonomiska uppsvinget.
I den modellen betalas arvsskatten först om och när arvingen realiserar egendomen. Skattmasen beaktar dessutom värdet vid själva överlåtelsen, vilket även fungerar som en saftig tillväxtmorot för de svenska småföretagarna.
Orsaken till förändringen i Sverige var att man ville underlätta generationsskiftet för företagare. Med den gamla arvsskatten ägnade sig de äldre företagarna mera åt skatteplanering och nedtrappning än åt att utveckla verksamheten. Det fanns skräckexempel på yngre företagare som var tvungna att sälja delar av familjeföretagets fastigheter eller maskiner för att täcka arvsskatten.
I Finland är det framför allt vänstern som motsätter sig den svenska modellen. I Sverige var det socialdemokraterna som drev igenom den för att skapa nya jobb. Och för att den ansågs rättvisare.
Den finländska arvsskatten är progressiv och skärptes nyligen. Då fick Björn Wahlroos nog, skrev sig i Sverige och blev samtidigt symbolen för vem som drabbas av den här beskattningen. Det är endast delvis en sanningsenlig bild. Ofta drabbar arvsskatten relativt sett småinkomsttagarna hårdare. Att stormrike Wahlroos blev galjonsfigur för den förlegade arvsskatten har säkert påverkat den finländska opinionen.
På kort sikt skulle dock den svenska modellen leda till ett hål i den redan sinande finländska skattekistan. I dag ger arvsskatten staten cirka en halv miljard om året. Enligt PTT skulle den svenska modellen på sikt ge staten nästan lika mycket i rena skatteintäkter. Med de nya jobben adderade skulle det totalt sett bli en lönsam affär.
Även om man får ta PTT:s kalkyler med en nypa salt så är det värt att testa den svenska modellen. Vi står inför många generationsskiften och borde då inte fler åtgärder som stimulerar till ett nytt företagande lanseras?
Undrar hur resultatet i Taloustutkimus enkät hade sett ut om man hade ställt frågan på det sättet?