Väljarna gäckar maktpartierna
De stora maktpartierna i Sverige har aldrig varit så svaga som nu. Nyvänstern verkar ha bäst koll på vad som rör sig väljarnas huvuden.
– Jag ska rösta på Feministiskt initiativ!
Kvinnan är 72 år, har levt ett välbärgat liv och troligen röstat borgerligt merparten av gångerna hon stått i valbåset. Men nu, inför riksdagsvalet i Sverige i höst, kokar hon av ilska över det hon kallar gubbväldet och kliver upp på en mental barrikad som gör henne själv överraskad.
Kvinnans beslut föds samma vecka som Sifos och Svenska dagbladets väljarbarometer för juni publiceras. Det är den sista mätningen innan sommarpausen och visar att de två stora partierna i Sverige, Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), sammantaget aldrig varit så svaga i en mätning som nu.
Under tiden fortsätter Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V) och Feministiskt initiativ (Fi) att väcka förtroende hos väljarna. Visserligen ligger Fi med sina 3,4 procent under riksdagsspärren men växer alltså. Det parti som har störst anledning att slå sig för bröstet är Miljöpartiet som blev näst största parti i EU-valet i maj (15,2 procent) och nu växer med tre procentenheter. Om valet hölls utifrån den här mätningen skulle ett rödgrönt block med S, MP, V och Fi slå den regerande alliansen med 15,2 procentenheter.
Det finns således många intressanta ingångar för en analys av svensk politik just nu. Till exempel frågan om de stora partierna alls förstår var de svenska väljarna befinner sig. När Fredrik Reinfeldt ledde moderaterna till seger 2006 gjorde han det med en politik som talade till mittenväljarna. Också Stefan Löfven har placerat S i mittfåran utifrån tesen att det är där genomsnittssvensken rör sig.
Men nu tyder mätningarna på att det är på vänsterkanten något händer. Många väljare uppger att de inte ser någon större skillnad mellan S och M, och det verkar som om de vill ha en större förändring än de justeringar som de stora partierna hittills erbjudit. Insikten om en eventuell felbedömning har redan fått Socialdemokraterna att planera en vänstergir.
Men det är inte säkert att det gamla sättet att tänka strategi fungerar. Det som händer på vänsterkanten tyder nämligen på att det är en helt annan samhällssyn som får väljarna att gå i gång än medelålders män som tuggar samma gamla frågor kring ekonomi och sysselsättning om och om igen. Till exempel miljö- och genusfrågor. Översatt till verkligheten handlar det om att till och med en borgerligt sinnad 72-åring plötsligt gör uppror mot patriarkala strukturer genom att rösta på Fi.
Och 72-åringen är långtifrån ensam. Om valet hölls utifrån junimätningen skulle 59,3 procent av kvinnorna rösta på det rödgröna blocket. 16,4 procent av kvinnorna kan tänka sig att rösta på MP och var fjärde kvinna på Fi.
Att särskilt Moderaterna missat något väsentligt börjar sakta gå upp för statsministerpartiet. Det visar forna partistrategen Per Schlingmann som i en kolumn i Dagens industri deklarerar att "feminismen tillhör alla". Bara för att vänsterprofiler som Gudrun Schyman frontar Fi ska vi inte förledas att tro att feminismen vilar på en vänstertanke. Nej, feminismen handlar i grunden om rätten att vara den man är, menar Schlingmann, och det är en syn på individens frihet som passar lika väl in i den borgerliga berättelsen som i vänsterideologins tro på kollektivet.
Schlingmann har de senaste dagarna fått sällskap av flera unga liberala kvinnor med liknande budskap. Anna Dahlberg, politisk redaktör på Expressen, menar att kvinnorna inte alls gynnas av rödgröna drömmar. "Egen lön och en stark välfärdsstat har byggt den svenska jämställdheten", skriver hon och hävdar att nyvänsterns krav på bland annat lagstadgad sextimmarsdag äventyrar den basen. Hon frågar retoriskt vad som händer med servicen inom vård, skola och omsorg när 15–20 procent av arbetstiden försvinner. "Många tror att det enkelt går att fylla igen hålen med arbetslösa. Men då glömmer de att två tredjedelar av de arbetslösa numera tillhör så kallade utsatta grupper. Det går inte att ersätta en gymnasielärare med en person som inte ens har gått ut grundskolan."
Exakt hur man ska förstå det som händer upptar många hjärnor just nu. Allt medan väljarna fortsätter att blanda om i kortpacken i väntan på en ny giv.