Ingen bakväg för Guggenheim
Det blir alltså en arkitekttävling om Guggenheimmuseet. Stiftelsen lyckades ordna finansieringen på drygt två miljoner och lite till, eftersom Svenska kulturfondens bidrag inte ingick i den ursprungliga summan.
Det konstiga är att finansieringen av själva byggnaden, som beräknas kosta 130 miljoner, är högst oklar. Tävlingen är alltså verklig småpotatis jämfört med byggnaden. Också Guggenheims licens kostar.
Eftersom Helsingfors redan en gång har beslutat att inte gå med i projektet måste tröskeln för att staden ska betala merparten vara mycket hög.
För att det ska bli ett Guggenheimmuseum i Helsingfors krävs alltså betydande privata finansiärer. Om det ordnas är det rimligt att staden och staten bidrar, men inte på ett avgörande sätt.
Arkitekttävlingen genererar positiv uppmärksamhet och konkretiserar också projektet. Trots att tävlingen på många andra sätt skiljer sig från praxis i Finland är den anonym, vilket är bra. Det innebär att också yngre och okända arkitekter har en rejäl chans att delta. Att trä ska vara ett framträdande material sitter också bra i Finland.
Men tävlingen kan och ska inte vara ett sätt att fiffla in museet bakvägen. Om den privata finansieringen kan ordnas är Guggenheimmuseet mycket välkommet till Helsingfors.