Absurt att sälja arvet för skatten
När den stora vågen av generationsskiften kommer borde arvsskatten förnyas eller avskaffas. Det enklaste är att alltid beskatta realisationsvinster.
Finansmannen Björn Wahlroos beslut att skriva sig i Sverige har väckt nytt liv i den gamla frågan om arvsskattens vara eller icke vara. När en av landets rikaste personer beger sig som skatteflykting till ett land som inte direkt är något skatteparadis, frågar sig många om den finländska arvsskatten motverkar sitt syfte genom att driva i väg företagare och förmögna personer till länder där en sådan skatt inte finns. Finland är en isolerad ö; Sverige och Norge har avskaffat arvsskatten medan den aldrig funnits i Estland och Ryssland.
Arvsskatten är progressiv och enkel att motivera med rättviseskäl och en strävan att utjämna inkomst- och förmögenhetsskillnader. Den inbringar cirka en halv miljard euro i statskassan och summan stiger när den stora vågen av generationsskiften är i antågande. Den sittande regeringen har inte sett något problem i att i flera repriser höja arvsskatten, men det finns en risk att bumerangen flyger tillbaka då allt mer kapital flyr landet.
Ett av argumenten mot arvsskatten är att tillgångarna som samlats i arvet redan beskattats flera gånger om. Logiken haltar dock betänkligt; det går knappast att tänka sig att det i något skede kommer en slutpunkt där ackumulerad egendom inte längre skulle beskattas när den överlåts till någon annan.
En värre sjunkbomb mot arvsskatten är att arvingarna kan bli tvungna att realisera den ärvda förmögenheten för att ha råd att betala arvsskatten. Situationen kan bli absurd i ett generationsskifte då förmögenheten sitter fast i företagets fastigheter och maskiner. Arvingar kan ha några månader på sig att betala arvsskatten på en fastighet som har ett matematiskt värde utan att ens vara möjlig att sälja. Även om det skulle gå att göra finns inget vettigt syfte med det.
Skatten i ett generationsskifte blir orimligt hög då ägaren saknar bröstarvingar. I en överlåtelse till egna barn finns omfattande skattelättnader som gör att den verkliga arvsskattesatsen aldrig stiger högre än drygt 7 procent.
Systemet är krångligt och favoriserar dem som har möjlighet till skatteplanering och råd med en sparförsäkring. Det enklaste sättet att minska arvsskatten är att spjälka upp arvet i små bitar. Ett koherent skattesystem ska inte fungera på det viset att en del drabbas hårt medan andra kan kringgå det.
Den enklaste reformen är att ersätta arvsskatten med en undantagslös skatt på realisationsvinster. Då skulle ingen behöva betala skatt förrän pengarna finns. Förespråkarna hävdar att staten inte skulle gå miste om skatteintäkter, men de så kallade dynamiska effekterna av skattereformer är alltid osäkra.
I Sverige fick två ekonomer från fackföreningscentralen LO en iskall dusch som svar på sitt förslag att återinföra arvsskatten. Företagen och jobben hålls bättre i landet utan arvsskatt.