Västmetron kör i historiska spår
Det är hög tid för västmetrons pådrivare att öppna böckerna. Ingen vill se en upprepning av pinsamheterna kring metrobygget för trettio år sedan.
"När bristerna hos metron nu blivit uppenbara, kommer man aldrig att bygga en västmetro", sade Esbo generalplansarkitekt Harto Helpinen för trettio år sedan, då kritiken mot den nyss färdigställda Helsingforsmetron vägrade lägga sig. Men det kollektiva minnet är kort.
Processerna i byggandet av metron till Östra centrum respektive västmetron och dess förlängning är iögonfallande, och visar att finländsk förvaltningskultur inte mognat nämnvärt under fyra decennier. Inte heller skattebetalarnas tillit till sina beslutsfattare.
Helsingfors metro fanns i Eliel Saarinens futuristiska stadsplaner redan i början av förra seklet. Femtio år senare fattades det första beslutet att börja skrida till verket, och efter ytterligare trettio år av politisk armbrytning kunde världens nordligaste tunnelbanelinje invigas. Det är fascinerande hur mycket turerna kring västmetron påminner om föregångaren.
I bägge fallen skenade projektbudgetarna i väg. Östmetron såldes ursprungligen med prislappen 300 miljoner mark men den slutliga kostnaden steg till 2 miljarder i dåvarande valuta. Prisökningen för västmetron har varit identisk, förutom att vi i dag räknar i euro.
Svårigheterna för privatpersoner och journalister att erhålla offentliga dokument uppvisar också sorgliga historiska paralleller. Efter tre års process fann Högsta förvaltningsdomstolen 1985 att "dokument olagligen hållits hemligstämplade", då liksom nu med hänvisning till "affärshemligheter". Esbo stad har trots begäran inte offentliggjort sin uppdaterade ansökan om statsstöd, och Kommunikationsministeriet tänker inte heller lämna ut pappren.
Även vissa politikers roller i dramat verkar oklara – det är inte alldeles lätt att tolka huruvida det är invånarnas, metrobolagens eller sina egna intressen som man driver.
Hbl:s rapportering kring västmetron har ofta varit kritisk i tonen, och det bör kanske klarerars att metron är ett önskvärt tillägg till kollektivtrafiken i Storhelsingfors. Invånare i Stensvik ser fram emot att susa in till stan på räls och förhoppningsvis avtar också privatbilismen på västerleden i någon mån, och i förlängningen även i Helsingfors stadskärna.
Vad som däremot är oförlåtligt, är att man med västmetron upprepar precis samma misstag som gjordes för trettio år sedan med östmetron, särskilt vad gäller budgetdisciplin och offentlighet. Då Helsingfors ex-överborgmästare Raimo Ilaskivi (Saml), som från parkettplats bevittnade den förra metrosoppan, tillfrågades vad man nu borde göra var svaret: "Berätta sanningen från början."
Det är för sent för en bra början, men slutet på västmetroprojektets manuskript ska förhoppningsvis inte behöva följa sin föregångare hela vägen genom rättsinstanserna till tjänstefels- och mutdomar.