Högre moms är en sista utväg
Regeringens dilemma är att taket för att höja skatterna kommer emot. För medborgaren handlar saken om vad man vill betala för offentliga tjänster.
Skatterna är på samma gång den tristaste och mest känsloväckande sak. Skatteverket är sinnebilden för byråkratin, samtidigt som alla skatter väcker känslor av rättvisa och orättvisa och idéer om vem som borde betala mera eller mindre skatt. Beskattningen är ett utmärkt fokus för starkare medborgarinflytande. Var och en borde fundera på hur mycket skatt man är beredd att betala på lönen och konsumtionen, eller om man kan tänka sig att avstå från avdrag för räntor eller hushållsarbete. Det innebär samtidigt att ta ställning till vad allt den skattefinansierade offentliga sektorn ska stå för.
Goda skatteråd är dyra när regeringen vid budgetramen i mars ska avgöra hur en anpassning på tre miljarder euro i statsfinanserna sker. Hälften nedskärningar och hälften skattehöjningar har principen varit, men varningsklockorna ringer om att skatterna inte längre kan höjas utan att skada ekonomin.
Inkomstskatten och mervärdesskatten ger de överlägset största intäkterna. Många kan vara beredda att betala mera i skatt på sin lön om det kan trygga de offentliga tjänsterna, men regeringens löfte att sänka inkomstskatten en aning var en förutsättning för de låga löneökningarna i den inkomstpolitiska uppgörelsen. Ett brott mot löftet skulle vara spiken i kistan för alla framtida ramavtal.
En högre momssats kan minska konsumtionen och arbetstillfällena. Ett expertförslag är att höja de lägre momssatserna, som omfattar bland annat livsmedel. Dyrare maträkning för fattiga och längre brödköer, när matpriserna även annars stiger, är svårsmält. Det är rentav bättre att höja den allmänna momsen med ytterligare en procentenhet till 25 procent. Det är en skattesats som övriga nordiska länder inte gått under av.
Kapitalskatten har redan höjts men är inte högre än på en EU-medelnivå. Det går att skärpa villkoren för den förmånliga beskattningen av utdelning från onoterade bolag. Den kontroversiella sänkningen av samfundsskatten är omöjlig för regeringen att återta utan att rasera sin linje.
Energiskatterna ger närmare 10 procent av statens skatteintäkter men utrymmet att höja dem begränsas av energipolitiska mål och EU-harmonisering. När en tredjedel av elräkningen består av olika skatter är lusten att betala högre energiskatt liten.
Det går alltid att beskatta dåliga vanor strängare, men accisen på alkohol, tobak, godis och läsk kan inte längre höjas hur mycket som helst utan att det inverkar negativt på själva skattebasen.
Fastighetsskatten nämns som den skatt som är lättast att höja utan skadliga ekonomiska verkningar. Den tillfaller kommunerna och har endast en indirekt verkan på statsfinanserna. Om de statliga skatterna ännu höjs stannar det för skattebetalarnas del inte vid det – trycket att höja kommunalskattesatserna försvinner inte ens av en högre fastighetsskatt.