Stora reformer måste förankras
Regeringens tragglande med kommunreformen är tacksam för oppositionen. Nästa regering måste gå in för bredare beredning.
På knappa tre år har regeringen Katainens förtroende ifrågasatts fjorton gånger i form av interpellationer av oppositionen. I går lämnades den femtonde interpellationen in, den här gången av alla fyra oppositionsgrupper tillsammans. Det är samtidigt den fjärde som gäller kommun- och vårdreformerna, regeringens två viktigaste projekt.
Kroken för den nyaste interpellationen, som Centern initierade, är de så kallade tvångsparagraferna för stadsregioner med över 100 000 invånare. Det är godis för oppositionen eftersom regeringen tidigare har lovat att inte tillgripa tvångssammanslagningar.
Kommunreformen i allmänhet och tvångsparagraferna i synnerhet kommer alltså att inom ett par veckor debatteras hett i riksdagen.
Inom regeringen är beredningen av både kommun- och vårdfrågor just nu inne i ett lite lugnare skede i och med att många av lagförslagen är på utlåtanderunda. Det gäller vårdreformen och det gäller tvångsparagraferna. Särskilt tvångsparagraferna har prövat regeringspartiernas riksdagsledamöter hårt och många har också uttalat sig kritiskt.
Riksdagsledamöter som är kritiska till brutna löften ett knappt år före riksdagsvalet är en sak men att näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) i en intervju i Helsingin Sanomat i lördags antydde att tvångsparagraferna kanske borde dras tillbaka innan de överlåts till riksdagen är betydligt allvarligare. Vapaavuori sade det inte ordagrant. Men han konstaterade att det inte finns några grundlagshinder för att aldrig överlåta tvångsparagraferna till riksdagen.
Reaktionerna på Vapaavuoris uttalande har så gott som uteblivit, vilket kanske förklaras av att han anses bädda för ett eventuellt ordförandeval inom Samlingspartiet. Vaapavuori gav också annars uttryck för frustration inför tragglandet med kommun- och vårdreformerna inom regeringen.
Han är inte en enda medlemmen av ministergruppen för förvaltning och regional utveckling som har haft svårt med det tröga arbetet. Krista Kiuru, som för socialdemokraterna ansvarar för kommunreformen, pekas ut som en politiker som kan konsten att kvällsmjölka minst lika bra som drivna centerpartister, som gett upphov till uttrycket.
Samtidigt verkar det klart att en viktig del av kommunreformen, det vill säga metropolförvaltningen, knappast blir klar och godkänd under den här regeringens tid. Det gläder Samlingspartiet och förargar de flesta andra regeringspartierna.
Oppositionspartierna framför igen sitt krav på en parlamentarisk beredning. Det är lätt att hålla med om att stora och genomgripande reformer måste förankras brett. Annars hamnar vi lätt i en situation där allt rivs upp när regeringsbasen byts. Det verkar troligt att åtminstone det ena av de nuvarande oppositionspartierna får visa att man lever som man lär.