Konkreta och lätt radikala förslag om svensk service
Kommunförbundets utredningsman Marcus Henricson föreslår att den svenska befolkningen i metropolområdet ska testa valfrihet och alltså få välja sin social- och hälsovård bland godkända serviceproducenter, som kan vara offentliga, ideella eller kommersiella. Kriterierna för serviceproducenterna ska vara klara och alla enhetspris lika.
Övervakningen och koordineringen skulle skötas av ett organ, som kan kallas nämnd, som utsetts av det direktvalda metropolfullmäktige. Nämnden bör ha budgetansvar, alltså reell makt över hur pengarna används, och dess medlemmar ska vara svenska. Också brukarinflytande i form av ett kundråd föreslås.
Det radikala ligger i att den svenska befolkningen i metropolen skulle testa den valfrihet som Institutet för hälsa och välfärd THL har föreslagit för hela landet och i att olika modeller, åtminstone för en övergångsperiod, skulle gälla för den finska och den svenska befolkningen. Men i praktiken är det olika redan i dag. Syftet är att erbjuda samma servicenivå för bägge språkgrupperna.
Metropolförvaltningen, vad vårdreformen innebär i metropolområdet och kommunindelningen här är alla ännu oklara. Ändå, eller just därför, är ett konkret förslag om den svenska servicen mycket välkommet. Nu behövs en uttryckligen konstruktiv debatt.