Folkomröstning med genomskinligt maktpolitiskt mål
Egyptierna har vanan inne att folkomrösta om grundlagen, eller snarare att bojkotta omröstningarna. För bara ett drygt år sedan, under den avsatta presidenten Muhammad Mursis tid, stannade valdeltagandet på 33 procent då en majoritet röstade för en grundlag som var färgad av politisk islam. Förra veckan ställde 38 procent av väljarkåren upp för att vara enig om en grundlag som förbjuder partier som bildas på religiösa grunder. De som sympatiserar med Mursis parti Muslimska brödraskapet, som förbjudits och stämplats som en terrororganisation, hade ingen anledning att delta.
Militären får en stark ställning och godtyckliga befogenheter; bland annat ska civila egyptier kunna åtalas av militärdomstolar. Kulten kring arméchefen Abdul Fatah al-Sisi börjar anta faraoniska drag. En författningsomröstning i syfte att sopa undan politiska motståndare kan bana väg för en auktoritär presidentmakt à la Hosni Mubarak. De som vill se al-Sisi leda landet drömmer om att militären kan skänka stabilitet.
Det finns goda element i grundlagen. Islam är statsreligion, men det ska råda religionsfrihet och finnas skydd för minoriteter. Män och kvinnor ska vara jämställda.
Det blir både president- och parlamentsval i Egypten i år. Valen testar beredskapen för demokratiska rättigheter och civilt styre. En politisk lösning förutsätter att Muslimska brödraskapets och Mursis anhängare får sin röst hörd.