Inflationen inte viktigaste målet
Den nya chefen för USA:s centralbank ser som sitt främsta mål att få ner arbetslösheten. Även ECB borde lägga särskild vikt vid sysselsättningen.
Förenta staternas president är världens mäktigaste person. Chefen för den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed), anses vara den näst mäktigaste personen i USA. Med en enkel logisk slutledning kunde centralbankschefen således vara världens andra mäktigaste person. Feds inflytande över den ekonomiska utvecklingen i världen sträcker sig långt utöver vad andra centralbanker, inklusive Europeiska centralbanken (ECB), har. Feds särställning i den globala ekonomin härrör sig från tiden då guldmyntfoten användes och bygger i dag på att dollarn fortfarande är den mest använda reservvalutan.
Janet Yellen har världens blickar riktade på sig när hon från början av februari som första kvinna tar över som chef för Fed. Hon efterträder Ben Bernanke, som fått gott betyg för Feds resoluta tag med att städa upp efter finanskrisen och en penningpolitik som stöder tillväxt och sysselsättning. Tillväxten i USA har en direkt inverkan på den globala ekonomin. Eventuella tillkortakommanden i penningpolitiken eller finanssektorn sprider sig som en löpeld genom världen.
Yellen har rykte om sig att vara en lyssnande och smidig chef som inte klamrar sig fast vid ekonomiska doktriner. Hennes specialiteter är hur penningpolitiken kan användas för att få ner arbetslösheten och den finansiella stabiliteten. Fed håller sig inte bara med ett inflationsmål, såsom ECB, utan också med ett arbetslöshetsmål. Yellen har deklarerat att hennes främsta prioritet är att få ner arbetslösheten från den nuvarande nivån på 7 procent till en nivå på något över 5 procent, vilket i praktiken kunde betraktas som full sysselsättning. Det kan ske till priset av en litet högre inflation än målet på 2 procent.
USA stimulerar sin ekonomi genom en ultralätt penningpolitik. Det betyder att centralbanken köper statsobligationer och andra värdepapper för 85 miljarder dollar per månad. Yellens skicklighet ställs på prov när det blir dags att börja minska på stödköpen av statspapper. Det är av yttersta vikt att det sker vid rätt tidpunkt, inte för sent, annars finns risk att inflationen börjar galoppera och att det uppstår prisbubblor och överhettning. Sker det för tidigt obstruerar det återhämtningen.
Inom euroområdet höjs röster för att ECB borde ta exempel av Fed, som lyckats betydligt bättre med hanteringen av finanskrisens efterdyningar och stimulansen. Framför allt borde ECB använda sig av möjligheten till omfattande stödköp av statspapper, även med risk för att inflationen kan bli en aning högre än 2 procent.
USA är trots allt en federal stat vilket gör att Fed kan agera på ett mycket effektivare sätt än ECB. Det finns ingen politisk vilja att inrätta en federal eurostat, men det kan finnas rum att bredda ECB:s mandat, som är en direkt kopia av vad tyska Bundesbank gjorde innan euron kom.